fredag 23 december 2011

En pedagogik med IT


En pedagogik med IT

När 1-1 datorer kommer på tal talas det ofta om att vi måste ha IT pedagoger och en IT pedagogik. Efter att ha satt mig in i den digitala utvecklingen utifrån ämnet naturkunskap så här långt menar jag att det vi behöver utveckla är en pedagogik med IT inte en IT pedagogik.

Det måste finnas en ”större” tanke med undervisningen än den att man bara skall använda datorer. Datoranvändandet måste komma in som hjälp, stöd och en utvecklingsmöjlighet till en övergripande pedagogisk idé.

Under detta läsår har jag samarbetat med didaktikforskaren Mats Lindahl och doktoranden Ulrika Bossér och infört ett undervisningssätt som bygger på det som kallas ”Socioscientific issues” (SSI). Det är ett elevaktivt arbetssätt där eleverna ställs inför olika samhällsfrågor och försöker att lösa dem med sina kunskaper i naturkunskap. De skall då få en djupare förståelse av naturvetenskapen och hur den kan användas i samhället.

Till detta undervisningssätt har jag försökt att använda några av de digitala erfarenheter som jag gjort under förra läsåret och det vi lärt oss i projektet ”Den digitala naturkunskapen”. Min kollega Daniel Åkerblom har också varit med i projektet och utvecklat sin naturkunskapsundervisning i en liknande riktning.

Undervisningssättet blev uppmärksammat i Smålandsnytt den 30 november:

Östran publicerade en artikel den 5 december 2011.

Barometern publicerade en artikel den 8 december 2011:

Fredagen den 16 december skrev Rickard Vinde, VD för Svenska Läromedel Service AB, en kritisk insändare i Barometern:

Den 23 december kom Mats och min replik på hans insändare in i tidningen. En replik får bara vara 1500 tecken om de skall ta in den i tidningen. För att kunna bemöta den mer nyanserat publicerar vi här våra repliker in den ursprungliga versionen som inte förkortats.


Lärarreplik på Rickard Vindes insändare:

Kunskapsuppdraget är i högsta grad levande på Stagneliusskolan.

Rickard Vindes påstår i en insändare i Barometern den 16 december att Stagneliusskolans försök att förnya undervisningen genom öppna läroresurser och alternativ till prov inte ger någon djupkunskap. Vinde har inte förstått det sätt vi arbetar på. Arbetssättet kan tvärtom ge en möjlighet till en mer nyanserad och fördjupad kunskap och samtidigt ge en förståelse för hur kunskap kan användas

Låt oss först se på detta med läroböcker. Sedan början av 80-talet får inte längre eleverna på gymnasiet sina läroböcker. De får låna dem. När de slutar måste de lämna tillbaka dem. Det betyder att de inte får skriva i dem och inte stryka under så som vi kunde som gick gymnasiet i slutet av 70-talet. Läroböckerna används år efter år och vissa är över 10 år gamla. När jag tidigare undervisade med utgångspunkt i läroböcker fick jag be eleverna att inte läsa vissa kapitel för det som stod var fel. Den fakta som står är föråldrad och jag har fått komplettera böckerna med uppdaterat material från Internet.

Genom att låta eleverna fylla på en pärm med öppna läroresurser hämtade från Internet kan de nu stryka under och skriva kommentarer i sitt läromedel. De faktasidor som vi tar fram kompletteras med laborationer, övningar och loggboksanteckningar. När eleverna slutar har de en egen pärm med kunskap de själv bearbetat, kompletterat och reflekterat över. En kunskap de äger. De får med sig pärmen när de slutar så de kan ha nytta av sitt läromedel när de kommer vidare till nästa utbildningsnivå. Då kan de mycket lättare bygga vidare på den kunskap de fått med sig från gymnasiet.

Låt oss sedan se på detta med prov. Hur mycket kommer egentligen en elev ihåg ett halvår efter ett prov? Under de år jag arbetat på Stagneliusskolan har jag sett att många elever bara koncentrerar sig på proven. Provtillfällena har också ofta varit stressmoment. Flera elever väljer att vara ”sjuka” för att få lite mer tid på sig och så har man en stor grupp elever som skall göra uppsamlingsprov. Prov är också en konstlad form att visa sin kunskap på. I vilket arbete sätts du att lösa ett problem själv utan att få slå i böcker eller söka på Internet? Nej det arbetslivet vill ha är kreativa personer som har lätt att samarbeta och som är duktiga på att ta fram information.

Eleverna får nu, varje eller varannan vecka, reflektera över ett begrepp, ett miljöproblem eller ett sätt vi arbetat på i en loggbok. Då får jag som lärare en mycket bättre insyn i deras läroprocess. Därför kan jag på mina genomgångar fokusera på vad de inte förstått och lägga undervisningen på rätt nivå. Eleverna får också en lugnare och jämnare arbetsbelastning och slipper att råplugga till prov. Eftersom det är genom loggböckerna och de uppgifter de får att lösa på lektionerna som jag examinerar dem så blir arbetet på lektionerna viktigare för dem än tidigare.

Eleverna arbetar i min undervisning med ”Socioscientific issues” (SSI), ett elevaktivt arbetssätt där man låter eleverna diskutera och skapa kunskap kring ett etiskt dilemma eller en samhällsföreteelse med naturvetenskaplig anknytning.  Då förstår eleverna bättre vad de skall ha sin kunskap till och kan sätta in den i ett sammanhang.

Det som det går ut på är att göra världen begriplig för eleverna genom att utgå från deras egna frågor. Eleverna skall äga sin läroprocess och skall vara så väl förberedda de kan bli på en värld utanför skolan.

Vi står nu inför ett paradigmskifte när det gäller läromedel. Den traditionella läroboken håller på att ersättas med helt nya och bättre läromedel. Läromedel kommer vi i skolan alltid behöva. Läromedelsförlagen måste nu anpassa sig till nya förutsättningar precis som klockindustrin fick göra när kvartsuret kom eller när den elektroniska räknaren ersatte räknestickorna.

De nya läromedlen föds i gränslandet mellan Internet, radio och tv, forskning och den praktiska verkligheten på skolorna. Vi lärare är gärna med och skapar de nya läromedlen tillsammans med läromedelsförlag, media, forskare och beslutsfattare så vi kan göra den svenska skolan ännu bättre.

Dan Frendin
Lärare i naturkunskap och globalkunskap
Stagneliusskolan, Kalmar


Forskarreplik till Rickard Vindes insändare:

I läroböckerna kommer vetenskapen i skymundan

Rickard Vinde, VD för Svenska Läromedel Service AB, hävdar att skolans kunskapsuppdrag har kommit i skymundan. Som ursäkt tar han en artikel i Barometern 8/12 2011 som bl. a. tar upp hur gymnasieelever arbetar utan utgångspunkt i svenska läroböcker. Hans oro för detta försök till förändring av arbetssätt i den svenska ungdomsskolan uttrycks som risken att eleverna inte kommer att ha en ”fast kunskapsgrund” utan bara ”konsumera ytlig information”. Han uttrycker det som: ”endast läroböcker är utvecklade för att vara effektiva verktyg för lärande och kunskapsstommen i skolan”. Hr Vinde har dock inte besökt Stagneliusskolan och att hans resonemang enbart utgår från artikeln i Barometern. Han har således mycket lite kunskap om den pedagogik han anser vara förkastad.

Läromedel i naturvetenskap finns att tillgå för eleverna på Stagneliusskolan. Arbetssättet här handlar inte om att undanhålla information utan snarare att använda den konstruktivt. Att som princip hålla sig till läroböcker som kan vara bristfälliga både vad gäller kunskapsinnehåll, värdegrund och struktur är ingen bra metod, åtminstone inte för kunniga och skickliga lärare. Läroböckernas effektivitet som verktyg för lärande och bärare av kunskap är kraftigt överskattad, då texten ofta börjar abstrakt och slutar konkret. Denna struktur hjälper inte eleverna att förstå. Dessutom är bilder ofta är tagna utifrån ett bristande kommunikationsperspektiv, dvs. de stämmer inte med texten, inte minst problematiskt är att språket många gånger brister i precision.

Den största bristen är emellertid att naturvetenskap framställs oproblematiskt och som den rätta läran. När naturvetenskapen framställs på ett sådant missvisande sätt riskerar man att göra lärare allvarligt begränsade när det gäller att utveckla en konstruktiv och vetenskapligt förankrad undervisning. Ett resultat kan bli att nya kunskaper och teorier inom naturvetenskap betraktas som en försvagning istället för en förstärkning av naturvetenskaplig kunskap, dvs. man kan inte tro på kunskapen alls. Ett annat resultat kan bli att det inte finns utrymme att diskutera hur naturvetenskap kan användas för en positiv utveckling av vårt samhälle.

Kunskap kan skapas på många sätt och det utesluter inte texter i en lärobok, men tron på läroboken som det effektivaste verktyget i undervisningen måste betraktas som överdriven med tanke på bl.a. ovan nämnda brister. En lärobok är ofta samlad erfarenhet från lärare som undervisat länge och har därför ett värde, särskilt under de första åren av en lärarkarriär, som utgångspunkt för att skapa undervisning. Det finns dock ingen anledning att göra dessa böcker till ett hinder för vare sig lärare eller elever. Jag är övertygad att läroboksförfattarna inte haft någon sådan avsikt.

Mats Lindahl
Forskare inom Naturvetenskaplig didaktik
Linnéuniversitetet

söndag 20 november 2011

Radion och skolan

Trollen och rollen
Har varit på journalistknytkonferensen ”Trollen och rollen” på Sveriges Radio och träffade många journalister som arbetar med radio och sociala medier. Radiomediet har de senaste åren utvecklats på flera sätt med bl.a. bloggar och twitterflöden. Utvecklingen inom skolvärlden och den digitala utvecklingen gör att radion nu kan användas som läromedel i skolan på nytt sätt än tidigare.

Radion kan också vara en viktig omvärldsbevakare för oss lärare.

För att ge ett konkret exempel och visa på hur naturkunskapslärare kan ha nytta av ”den nya radion”  ska jag beskriva vetenskapsradion Klotet, deras arbetssätt och hur jag haft nytta av dem i mitt arbete

Klotet

Klotet som är vetenskapsradions miljöprogram är ett radioprogram, en blogg, ett twitterflöde, en facebooksida och en Google+ sida. Johan Bergendorf är producent och reporter, Pelle Zettersten reporter och Marie-Louise Kristola är programledare och redaktör för sociala medier.

Det började som en blogg i december 2008 och radioprogramet började sändas i januari året därpå. De startade en facebooksida efter tag och under den tid de funnits på facebook har de nu fått omkring 1000 ”vänner”. Det är experter, studenter och andra kunniga miljöintresserade personer som bildar det de kallar deras ”storredaktion”.

Varje morgon när de kommer till sitt jobb säger de ”god morgon” på sin facebooksida.  De berättar lite vad som kommer att hända under dagen och om de har några intressanta intervjuer på gång t.ex.. Har de en fråga som de behöver ha svar på så kan de skicka ut den i facebook gruppen. Inom en timme kan de ha fått flera svar som de kan ha nytta av när de sedan gör sina inslag.

Programmen sänds 13:20 på onsdagar. Om man inte har tid att höra dem under sändningstid så kan man dels höra dem på facebooksidan och dels på bloggen. Om man nu inte kan höra reprisen på torsdagar 19:03.

En mer detaljerad beskrivning av hur de jobbar kan man läsa på deras blogg:

Som lärare har man oftast lektioner mitt på dagen och kan inte höra programmen när de sänds. Men eftersom de finns på facebook sidan kan jag lyssna av dem senare på kvällen när det är lugnare. Som lärare är det också svårt att hinna hänga med i allt som händer. Genom att följa Klotet så får jag veta viktiga saker som händer på miljöområdet och som jag behöver i mitt jobb.

Personal Learning Network

Det Klotet har gjort med sin  facebook grupp och twitterflödet är att de skapat ett nätverk de kan använda för att snabbt få tag på svaret på någon fråga, någon expert eller bakgrundsfakta. I de utbildningsbloggar som jag följer från USA så kallar man det för att skapa ett ”personal learning network (PLN).

Detta behöver också varje lärare skapa för att hänga med vad som händer i omvärlden och för att snabbt kunna få svar på olika frågor. Där är facebook, twitter och Google+ väldigt bra. Sen har man ju även sitt gamla personliga nätverk av gamla vänner och kurskamrater t.ex.. Men de träffar man oftast lättast på facebook också nuförtiden

Jag har varit med i Klotets facebookgrupp i över ett år och tillhör alltså deras ”storredaktion” eller ”hustomtar” som de kallade oss på konferensen. Ibland får man möjlighet att hjälpa till att ställa frågor till någon expert de skall intervjua. För ett år sedan skickade jag med dem en fråga till en av världens främsta experter på biologisk mångfald. Jag frågade ungefär: ”Vad kan vi i skolan bidra med för att rädda den biologiska mångfalden på jorden?. Fick svaret: ”skolans viktigaste uppgift är att lära ut att den biologiska mångfalden är grunden för jordens livgivande system”. Detta tänker jag särskilt på att förmedla när jag nu har min ekologiundervisning. 

Klotet har alltså blivit en del i mitt nya PLN där jag har möjlighet att nå experter som jag annars aldrig skulle kunnat nå själv. Ett intressant exempel på hur skolan och radio nu kan interagera för att skapa en bättre värld


Crowdsourcing
Crowdsourcing är ett nytt sätt att få kunskap som jag lärde mig av Klotet i vintras. Då skickar man ut en fråga eller frågeställning i hela sitt nätverk och väntar på att få svar. De försökte på det sättet få in exempel på energislösande idrottshallar i Sverige. Jag använder mig nu av detta i mindre skala när jag behöver hitta något till min undervisning.

I förlängningen så ser jag att det är viktigt att vi i vår undervisning hjälper våra elever att bygga upp sina egna PLN. Det kan de med fördel göra på twitter, facebook och Google +. Varför inte låta eleverna prova att göra crowdsourcing också?     

Men då kan man inte ha prov på vanligt sätt längre för under prov får men inte samarbeta med omgivningen.     

Läromedel

Alla Klotets inslag går att hitta via deras bloggarkiv. Genom att de har byggt upp sitt lager på inslag istället för program så kan man hitta precis det man behöver till en lektion. Eftersom de nya kursplanerna och betygskriterierna betonar ett elevaktivt arbetssätt och en fördjupad källkritik kan detta vara viktiga källor för ny kunskap hos eleverna.

Jag provar redan nu att låta eleverna ha Klotet som källa när de arbetar med det som kallas ”Socio scientific issues”  (SSI). De får en uppgift de skall lösa. Först skall de ställa de viktiga frågeställningarna de behöver besvara för att lösa uppgiften. Sedan hitta bra källor och sist ta reda på svaren och lösa uppgiften

Samhällsbyggare
Förstår tydligare efter konferensen att våra nya kursplaner i naturkunskap ska göra eleverna mer till ”journalister” än till ”naturvetare”. Detta för att kunna ställa bra frågor, ta till sig ny kunskap, kunna bedöma källans tillförlitlighet och sedan se hur detta kommer in i byggandet av ett hållbart samhälle och ett gott liv.


onsdag 2 november 2011

Skolforum 2011

Vad sker inom den digitala utvecklingen i skolsverige som vi kan ha nytta av i naturkunskapen?

Ska man ha svar på denna fråga är ett besök på den årliga skolmässan Skolforum i Älvsjö  ett bra sätt att ta reda på detta.

Läromedel

Alla förlag satsar nu på att deras läromedel i naturkunskap finns som e-bok också. Kostnaden kan bli 30 - 60 % av vad en vanlig lärobok kostar men i gengäld så måste man köpa nya licenser varje år och eleverna får inte sina läroböcker i det systemet heller.

Det är allt från att den tryckta läroboken finns i digital form till att det finns ett unikt digitalt och interaktivt material på nätet med animeringar och filmklipp mm.

Det mest intressanta som jag hörde om var det webbmaterial i naturkunskap som Greerups förlag  kommer att lansera i mars 2012. www.gleerups.se

Interaktiva whiteboard

Det finns flera olika typer av interaktiva whiteboard tavlor på marknaden; Smartboard, Active board, Cleverboard, Turning technologies, Active classroom och Mimio Teach för att nämna några. De tre sistnämda har dosor som eleverna kan använda för att svara på olika frågor som sedan direkt sammanställs på whiteboarden. En sorts ”mentometer knappar.”

Mimio Teach var den mest tilltalande. Den kunde användas med en vanlig whiteboard och man behövde alltså inte installera en speciell whiteboard som tar utrymme från den som redan finns.

Interaktiv programvara

I en av montrarna visades en intressant interaktiv programvara för biologi, geologi, fysik, kemi  och naturkunskap. Företaget Technical Solutions Svenska AB sålde program inom fysiologi, hållbar utveckling och mycket annat som vi kan använda och visa på våra interaktiva whiteboardtavlor och i elevernas egna datorer. Se vidare på www.ljcreate.com.

Läroresurser

Learnify heter ett bolag som sammanställt både öppna läroresurser och olika förlags resurser. Den fungerar som ett komplement till lärplattformar som It´s learning. Detta verkade vara ett av de mest användbara koncepten som jag hittade. Man köper en individuell licens eller en skollicens. En skollicens kostar 40000 kr  och en inidividuell 1500 kr. Se vidare på: www.learnify.se

Lärplattformar

Den enda lärplattformen som hade en monter var it´s learning. Hade ett intressant samtal med en av deras representanter. Vi borde ha en fördjupad utbildning i denna lärplattform så vi verkligen lär oss använda alla dess delar fullt ut.


Övrigt intressant

En tänkvärd sajt från Rädda barnen som visar hur du kunde ha det om du fötts i ett annat land. Mycket användbart i ämnet hållbar utveckling och geografi

En lärarsajt om hur man kan använda media i undervisningen. Hette förr ”tidningen i skolan”.

Specialpedagogiska myndigheten. Har bl.a material om hur IT i skolan kan användas för elever med särskilda behov. Har gett ut skriften ”IT i lärandet för att nå målen” som kan beställas eller laddas ner som pdf.

Har material och lektionstips i värdegrundsarbet som går att ladda ner. 

Dan 

söndag 30 oktober 2011

Utkast till vision - den digitala naturkunskapen

Grunden för kunskapsinhämtande är att studera verkligheten och elever och lärare gör många exkursioner och studiebesök utanför skolområdet. Som ett komplement till kunskapsinhämtande i verkligheten används datorerna till faktasökning, kommunikation, omvärldsbevakning och redovisning.

Eleverna bygger upp en digital kunskapsbas under sin tid i gymnasiet som de tar med sig när de slutar och kan ha tillgång till när de läser vidare.



Att söka kunskap och fakta
Eleverna kan använda olika databaser som skolbiblioteket prenumererar på.

Man använder iTools för att göra sina allmänna sökningar på nätet effektivare.

Verktyget ”stumble upon”  ger både elever och lärare intressanta hemsidor att lära sig av och forska vidare ifrån.

Lärare och elever lär sig att bli bra ”curators” som kan samla bra sidor i t.ex. ”Scoop it” eller ”Pearl trees”. Elever och lärare kan också använda dessa verktyg för att snabbt hitta bra sidor om ett ämne man skall fördjupa sig i.

Eleverna använder e-böcker som läromedel. Det kan vara e-böcker från förlag eller Wikiböcker som kompletteras med OER (open education resources). Detta kan t.ex. vara  ”you tube” klipp, olika hemsidor från myndigheter och organisationer, filmer och radioprogram som kan streamas från AV media. OER samlas av Nk lärare tillsammans och läggs ut på en gemensamm OER sida eller Diigo grupp.

Lärare har en god kunskap om utbildningsappar som kan användas i undervisningen.

Elever och lärare kan använda smartphones för att söka kunskap på ifall datorer inte är tillgängliga.


Omvärldsbevakning
Lärare och elever lär sig att använda olika sociala medier i sin omvärldsbevakning.

I  Facebook går man med i olika grupper eller gillar sidor som behandlar olika områden man är intresserad av.

Twitter används för att följa intressanta personers tweetar för att få det senaste de behandlar. Genom att följa politiker skapar man sig en bild av vad de står för. Genom att följa journalister får man det allra senaste innan det kommer ut i det vanliga mediaflödet. Genom att följa olika experter hittar man intressanta hemsidor och bloggar inom det man är intresserad av.

Google + är ett mellanting av Facebook och Twitter. Det är utmärkt för att hitta intressanta personers publiceringar och följa med i utvecklingen inom det område man är intresserad av.

I Netvibes lägger elever och lärare upp RSS flöden man vill bevaka. På så sätt får man snabbt och effektivt reda på det senaste inom allt från världsnyheter till t.ex. forskning inom genetik.

Redovisningar
Eleverna använder word, exel och powerpoint eller motsvarande program för att redovisa sina kunskaper.

Eleverna använder digitala verktyg som ”Google document” för att skriva gemensamma rapporter. Samma verktyg används som loggbok vid projektarbete eller för att följa en arbetsprocess.

Elever använder bloggar för att utrycka sina kunskaper.

Eleverna använder alternativa presentationsprogram som t.ex. prezi och wikipages.

Elever och lärare använder egna digitala foton och filmer som en del av sina redovisningar och kan lagra och bearbeta dessa i passande program. 

Nätverk
Elever och lärare bygger var för sig och tillsammans nätverk för kommunikation via Google+, Facebook, Twitter, Scype, Zipcast, Google document och andra passande digitala kommunikationsverktyg.


Lektioner 
Viktiga lektionspass är inspelade så eleverna kan se dem flera gånger. Detta är speciellt bra för elever med inlärningssvårigheter. Om eleverna kan se lektioner i läxa kan man använda tiden då man träffar dem i skolan till fördjupande diskussioner. På så sätt kan man komma längre i sitt kunskapsinhämtande.


Lärplattform
Läromedel, kommunikation och prov kan administreras genom en lärplattform som t.ex. it´s learning


Fortbildning
Lärare använder iTunes U och andra platser där man kan finna inspelade akademiska föreläsningar och kurser för sin fortbildning.

Lärare tipsar varandra om upplägg, bra OER mm via Google+ eller annat socialt media. 

måndag 12 september 2011

Naturbloggen i undervisningen

När idrottsklasserna gjorde sin kurs Natur och friluftsliv B under en fjällvistelse i Storulvån - Sylarna förra veckan följde jag med som naturkunskapslärare. Jag försökte visa dem och lära ut geologiska företeelser och de viktigaste växterna och djuren för att de skall förstå grunderna i fjällekologin.

Det är inte alltid så lätt att hinna med att visa allt. En fågel flyger kanske förbi när jag råkar ha två elever bredvid mig och de andra får inte se den. När det gäller växterna kan det vara kallt och blåsigt när man hittar en isranunkel vilket gör att motivationen och intresset för just den växten inte är på topp när man är i den fältsituationen. Och vad hette nu det där lilla "gräset" som gjorde "V tecknet" som Churchill?

För att vara ett stöd till minnet och förhoppningsvis öka motivationen att lära sig allt detta har jag nu lagt in de viktigaste geologiska företeelserna och några exempel på växter i min naturblogg som jag nu har som komplement till undervisningen.

Jag har också tidigare lagt in lite bilder på fåglar och alger från Malmfjärden som är ett moment i ekologi undervisningen i Nk A. Detta kan också vara ett hjälpmedel för eleverna att förstärka och repetera sin kunskap som de fick i fält.

Adressen till naturbloggen:
danfrendin.tumblr.com

Dan F

fredag 19 augusti 2011

Hur du gör dina egna faktaböcker på 10 minuter.

Inför Gy11 har jag valt att inte köpa in några nya läroböcker till mina klasser. Kommer ha en konventionell lärobok i klassuppsättning att använda på lektionerna men det som eleverna kommer få är bl.a. en faktabok som jag gör själv till varje arbetsområde.

Så här har jag gjort boken till det första kapitlet:

1. Tittade på kursplanerna och tänkte igenom vad det är för fakta jag vill gå igenom med eleverna.

2. Gick till wikipedia och aktiverade funktionen bokskapare.

3. Sökte upp de sidor på wikipedia som jag var intresserad av att ha med i boken och klickade på Lägg till

4. Klickade på Visa bok. Här kan man ordna i vilken ordning man vill att sidorna ska komma, samt bestämma bokens rubrik

5. Sparade som PDF

PDF filen kan jag skriva ut som häfte i färgskrivaren och får den då i A3 om jag vill. Skulle bilderna bli för små får jag skriva ut den i A4 men kopierad på båda sidorna som en "riktig" bok.

Jag kommer att lägga ut PDF filen på vår lärplattform It´s learning
så att mina elever kan få den digitalt också så de kan lägga in den i sina smartphones, läsplattor eller datorer om de vill. En annan fördel är att alla bilder till min fakta bok finns i digital form och jag kan lätt lägga in dem i en powerpoint om jag vill när jag sedan skall förklara dem.

Innehållsförteckning, källhänvisningar och allt annat som man måste ha med av upphovsrättsliga skäl fixar Wikipedia. Skulle ett avsnitt vara osäkert så står det i boken. Detta gör att eleverna kommer bli mycket mer medvetna om källkritik tror jag. När det behövs så låter jag eleverna jämföra deras faktasidor med sidorna i en konventionell lärobok.

Fördelen med att göra fakta böcker på detta sätt är att jag kan uppdatera dem lätt, eleverna får sina "böcker" och de går att hantera digitalt. Skulle eleverna inte förstå något svårt ord så kan de alltid gå in på Wikipedia och se om de ord de inte förstår finns förklarade.  

Detta lärde jag mig genom att läsa Linn Gustavssons blogg "den perfekta lektionen" som vi har i vår blogglista nere till höger. Där kan ni läsa hur hon kommentarar denna möjlighet vi nu har.

/Dan  

torsdag 18 augusti 2011

Scoop.it

Har gjort min första Scoop.it sida! Har nu varit en "curator"!

Ett av de nya verktyg som kom i sommar är ett verktyg som hjälper en att välja ut de bästa hemsidorna inom olika ämnen. Har här gjort en sammanställning av de bästa sidorna om digitala verktyg som jag hittat och samlat på Diigo. Det kallas för att vara en kurator, en som sammanställer och hjälper andra att att hitta bra sidor. På Scoop.it kan man söka ämnesvis efter sådana här sammanställningar.


http://www.scoop.it/t/digital-tools  


Detta tror jag är viktigt att känna till som lärare för att bli mer effektiv när det gäller att hitta digitalt material.


Andra verktyg som hjälper en lärare att hitta relevant material är:
www.pearltrees.com
www.stumbleupon.com

/Dan

fredag 12 augusti 2011

Google+

Den 28 juni i sommar lanserade Google det sociala mediet "Google+". På två veckor fick det över 20 miljoner användare. Det liknar Facebook men har också drag av Twitter och Scype. Man kan söka upp intressanta personer som man vill följa och lägga upp dem i olika cirklar. Man kan ha en cirkel för nära vänner, en för ämneslagskollegor, en för familjen, en för utbildningsutvecklare osv. När man sedan skriver så väljer man vilka som skall se det man skrivit. Man kan också välja att alla kan läsa just den post man skrivit.

Det går också att ha sk "hang outs". Det betyder att man kan träffas i Google+ och prata och se varandra upp till 10 personer samtidigt.

Jag tror att vi med fördel skulle kunna använda detta i projektet. Vi kan diskutera olika frågor och lägga ut intressanta länkar som vi tror att de andra i ämneslaget har nytta av.

Vi kan också var och en utveckla vårt PLN, dvs "personal learning network". Man kan efterhand som man hittar intressanta lärare som arbetar med olika utvecklingsprojekt lägga upp dem i någon av sina cirklar. Då får man automatiskt se det som de lägger ut allmänt. Jag har hittat flera intressanta kollegor i USA som jag följer nu.

Här är en bloggartikel som förklarar hur man kan använda Google + till att utveckla sitt PLN:
http://edreach.us/2011/07/28/google-building-or-re-building-your-pln/

Det skulle säkert kunna gå att använda detta medie för att handleda elever också.

Vi skulle kunna använda det som en del av att hjälpa eleverna att bygga sitt egna PLN inför framtiden.

/Dan

onsdag 10 augusti 2011

Om att blogga

Innan vi startade det här projektet kunde jag nästan ingenting om digitala verktyg och om bloggande mm. Detta projekt är ett sätt för oss i naturkunskapsarbetslaget att lära oss detta. Denna blogg är dels vårt sätt att kommunicera och dokumentera det vi gör inåt skolan och utåt, men också ett sätt att lära oss hur bloggande fungerar.

Så här långt har jag förstått att en blogg kan ha flera syften. En blogg kan göra så att man ger sig tid till reflektion. De tankar man för ner i sin blogg kan också delas av andra och man kan få kommentarer.

Har man ett projekt kan man sprida sina idéer och erfarenheter via sin blogg. Man kan också via sin blogg få kontakt med personer över hela världen som är intresserade av samma ämne. Då är det bra att vara med på Twitter också för det är där man sprider sin bloggpost genom att lägga ut länken till den och en kort beskrivning av vad det handlar om. Det var därför som jag skrev den förra bloggposten på engelska också för jag skickade ut en fråga via twitter till hela världen. Fick dock tyvärr inget svar. Inte än i alla fall.

Twitter är en miniblogg där man bara får använda högst 140 tecken. Där kan också alla se allt som skrivs. Vitsen med Twitter är att man där kan välja vilka man vill följa och du kan också bli vald att bli följd av andra. Ser man en intressant "Tweet" i sitt flöde så kan man "retweeta" den så alla i ditt nätverk ser den också. Så sprider man information.

Efter att ha varit med i Twitter i en månad så ser jag vilken stor potential den har att få kunskap och hitta intressant material som man kan ha nytta av i sin undervisning. Man kan använda sk "hashtaggar": #education t.ex. Om man skriver # före något ord så skapar man en "grupp" eller "diskussionsämne". Om man vill starta en diskussion om något ämne eller har en konferens etc så kan man komma överens om en "hashtagg". Alla som skriver om detta lägger då till "hashtaggen" i sin tweet. Om sedan söker på "hashtaggen" får man upp alla som skrivit om detta.

Det finns flera olika bloggverktyg. Denna blogg är skriven i Blogger som är väldigt enkel att lägga upp. Man kan själv välja vilka "gadgetar" man vill ha med, dvs vilka funktioner som man hittar vid sidan av inlägget, över och under det.

Till min naturblogg valde jag bloggverktyget tumblr. Det är ett populärt verktyg bland mediamänniskor. Det verktyget verkar passa bra om man vill blogga bilder. Precis som i Twitter följer man ett antal bloggar och flera följer dig. Man "rebloggar" allt man vill att ens nätverk också skall se. Varje dag får jag nu ett antal fantastiska naturbilder för att jag valt att följa några bloggare som specialiserat sig på att leta upp och blogga naturbilder. Ibland är det någon som "rebloggar" mina bilder. Titta gärna in på min blogg: danfrendin.tumblr.com

Det största bloggverktyget heter Worldpress har jag fått lära mig. I det kan man utveckla nästan allt inom det digitala. Du kan göra hemsidor mm. Kan vara lite svårt för en nybörjare att ge sig på har jag fått höra så jag väntar lite med det.

Blogger, Tumblr och Wordpress verkar vara några av de vanligaste bloggverktygen. Men det finns även andra som kan passa i skolans värld. Ett heter Edublogs som är gjort av och för lärare och ett annat pen.

Här är adresserna till dessa:
blogger.com
tumblr.com
sv.wordpress.org
edublogs.org
pen.io

fredag 5 augusti 2011

Inspelning av lektioner/Recording of lessons


En av kommande aktiviteter i vårt projekt blir att spela in korta lektioner. Det betyder inte att vi ska spela in när vi står och föreläser utan jag tänker särskilt på att använda en eller flera av de verktyg som finns att spela in direkt i datorn

Vi har fått tips om Camtasia, Screencast-O-Matic och Adobe Connect, för att nämna några. Jag hittade också en länk idag som tipsar om fler verktyg:
http://edtech20.visibli.com/share/22bANA

Genom att göra små inspelade lektioner kan våra  elever med inlärningssvårigheter ha en bättre chans att hänga med eftersom de kan se och höra lektionerna igen. Detta skulle även vara en bra möjlighet för alla våra elever

Man kan också göra så att eleverna får i läxa  att se en lektion innan man ses i klassrummet. Sedan kan man använda lektionen för att fördjupa sig i ämnet.
Är det någon av er som läser detta som har erfarenheter av spela in lektioner på detta sätt så får ni gärna dela med er av era erfarenheter



One of the upcoming activities in our project will be to record short lessons. It does not mean we should shoot when we are standing and lecturing, but I am thinking in particular of using one or more of the tools available to record directly into your computer.

We've got tips on Camtasia, Screencast-o-matic and Adobe Connect, to name a few. I also found the link today that offers tips on more tools:
http://edtech20.visibli.com/share/22bANA

By making small recorded lessons can be especially students with learning disabilities have a better chance to hang out with because they can see and hear the lessons over again. This is certainly a good opportunity for all students.

One can also do so to let the students get the homework to see a lessonbefore entering the classroom. Then you can spend the lesson fordeepening.


Is there anybody who have experience in this and want to share?

onsdag 3 augusti 2011

Vad vi gjort under vårterminen 2011.


Vi i ämneslaget för naturkunskap på Stagneliusskolan påbörjade vårt projekt under vårterminen genom att träffa Alastair Creeleman tre gånger och provade olika digital verktyg som vi fått presenterade eller hittat själva emellan träffarna. 

Här följer en sammanställning av vad vi gjort under vårterminen:

Netvibes har använts för eleverna av tre av lärarna. Eleverna har fått skapa netvibeskonton och lägga in RSS flöden för forskning och information om olika områden inom fysik. Lärarna har också börjat att använda netvibes i sin egen omvärldsbevakning.

Diigo har använts för eleverna av tre av lärarna i samma projekt som netvibes. Dessa två verktyg kompletterar varandra. Eleverna uppskattade Diigo när de förstått hur och till vad den skall användas. Arbetslaget i Nk använder också Diigo för att lägga in gemensamma länkar i en grupp.

IGoogle har börjat användas av en av lärarna. Vi kunde konstatera att vi kunde ha stor nytta av Google docs när eleverna skriver rapporter i grupp.

Symbalo har testats av några lärare men ansågs lite rörig.

Stumbleupon har flera lärare gått med i och hittat mycket bra internetsidor som går att använda i undervisningen..

Facebook  har använts av en lärare som hjälp vid rapportskrivning. Det var mycket uppskattat av eleverna. Den används också som direktinformations kanal till mentors elever via en ”klassgrupp”. Facebook kan också användas i omvärldsbevakning. T.ex. har radioprogrammet ”Klotet” en vänkrets som de ser som sin ”storredaktion”. De skriver dagligen om vad som händer inom miljöområdet och man kan höra radioprogrammen efteråt genom deras FB sida.

Twitter har två av lärarna börjat använda i sitt nätverkande. 

I´ts learning är den lärplattform som Stagneliusskolan börjat att använda. Flera av lärarna har använt den i sin dagliga undervisning under vårterminen. Det går fint att få en struktur på inlagda filer och annat material. Att använda den som frågeforum har varit svårt. Det är inte naturligt för eleverna att gå in där och fråga. Detta gör de mycket lättare genom facebook.

Blogger  är tänkt att användas som dokumenteringsblogg för det fortsätta digitala projektet inom naturkunskap.

ITools heter ett sökverktyg som effektiviserar internetsökandet genom att använda flera olika sökverktyg samtidigt. En av lärarna har använt det i sin lektionsförberedelse.

Samarbete har också skett med skolbiblioteket där eleverna fått information om hur de söker specifik information genom olika databaser.

Andra digitala verktyg som vi fått information om är följande:
- Wordpress och Tumblr när det gäller bloggar.
- Delicious som är ett liknande verktyg som Diigo.
- Zipcast som är ett alternativ till Scype.
- Camtasia, Screencast-o-matic, present me och  Adobe connect som är program för att spela in  
  lektioner och anordna digitala mötesplatser.
- Scrible som är ett webaserat anteckningsverktyg
- Google scholar och You tube Edu är lämpliga sökverktyg för oss och våra elever



måndag 11 juli 2011

Hur projektet började

I november 2010 hade vi en kompetensutvecklingsdag som Linnéuniversitetet anordnade. Ett av inslagen som vi kunde välja handlade om e - learning och hur den digitala tekniken kommer att kunna förändra undervisningen. Flera i vårt ämneslag inom naturkunskapen såg möjligheter att använda denna kunskap när vi skulle utveckla Gy11. Vi bjöd in Alastair Creeleman  som hållit i föreläsningen för att få tips och kunskap om hur vi specifikt inom naturkunskapen skulle kunna gå vidare med detta.

De träffar vi sedan hade under våren 2011 ingick i CELA, det projekt som Alastair drev från Blekinge.

Vår rektor Bengt Larsson gillade idén och såg till att vi fick resurser att driva denna utveckling vidare i projektform under läsåret 2011/12.Förhandsgranska