fredag 19 augusti 2011

Hur du gör dina egna faktaböcker på 10 minuter.

Inför Gy11 har jag valt att inte köpa in några nya läroböcker till mina klasser. Kommer ha en konventionell lärobok i klassuppsättning att använda på lektionerna men det som eleverna kommer få är bl.a. en faktabok som jag gör själv till varje arbetsområde.

Så här har jag gjort boken till det första kapitlet:

1. Tittade på kursplanerna och tänkte igenom vad det är för fakta jag vill gå igenom med eleverna.

2. Gick till wikipedia och aktiverade funktionen bokskapare.

3. Sökte upp de sidor på wikipedia som jag var intresserad av att ha med i boken och klickade på Lägg till

4. Klickade på Visa bok. Här kan man ordna i vilken ordning man vill att sidorna ska komma, samt bestämma bokens rubrik

5. Sparade som PDF

PDF filen kan jag skriva ut som häfte i färgskrivaren och får den då i A3 om jag vill. Skulle bilderna bli för små får jag skriva ut den i A4 men kopierad på båda sidorna som en "riktig" bok.

Jag kommer att lägga ut PDF filen på vår lärplattform It´s learning
så att mina elever kan få den digitalt också så de kan lägga in den i sina smartphones, läsplattor eller datorer om de vill. En annan fördel är att alla bilder till min fakta bok finns i digital form och jag kan lätt lägga in dem i en powerpoint om jag vill när jag sedan skall förklara dem.

Innehållsförteckning, källhänvisningar och allt annat som man måste ha med av upphovsrättsliga skäl fixar Wikipedia. Skulle ett avsnitt vara osäkert så står det i boken. Detta gör att eleverna kommer bli mycket mer medvetna om källkritik tror jag. När det behövs så låter jag eleverna jämföra deras faktasidor med sidorna i en konventionell lärobok.

Fördelen med att göra fakta böcker på detta sätt är att jag kan uppdatera dem lätt, eleverna får sina "böcker" och de går att hantera digitalt. Skulle eleverna inte förstå något svårt ord så kan de alltid gå in på Wikipedia och se om de ord de inte förstår finns förklarade.  

Detta lärde jag mig genom att läsa Linn Gustavssons blogg "den perfekta lektionen" som vi har i vår blogglista nere till höger. Där kan ni läsa hur hon kommentarar denna möjlighet vi nu har.

/Dan  

torsdag 18 augusti 2011

Scoop.it

Har gjort min första Scoop.it sida! Har nu varit en "curator"!

Ett av de nya verktyg som kom i sommar är ett verktyg som hjälper en att välja ut de bästa hemsidorna inom olika ämnen. Har här gjort en sammanställning av de bästa sidorna om digitala verktyg som jag hittat och samlat på Diigo. Det kallas för att vara en kurator, en som sammanställer och hjälper andra att att hitta bra sidor. På Scoop.it kan man söka ämnesvis efter sådana här sammanställningar.


http://www.scoop.it/t/digital-tools  


Detta tror jag är viktigt att känna till som lärare för att bli mer effektiv när det gäller att hitta digitalt material.


Andra verktyg som hjälper en lärare att hitta relevant material är:
www.pearltrees.com
www.stumbleupon.com

/Dan

fredag 12 augusti 2011

Google+

Den 28 juni i sommar lanserade Google det sociala mediet "Google+". På två veckor fick det över 20 miljoner användare. Det liknar Facebook men har också drag av Twitter och Scype. Man kan söka upp intressanta personer som man vill följa och lägga upp dem i olika cirklar. Man kan ha en cirkel för nära vänner, en för ämneslagskollegor, en för familjen, en för utbildningsutvecklare osv. När man sedan skriver så väljer man vilka som skall se det man skrivit. Man kan också välja att alla kan läsa just den post man skrivit.

Det går också att ha sk "hang outs". Det betyder att man kan träffas i Google+ och prata och se varandra upp till 10 personer samtidigt.

Jag tror att vi med fördel skulle kunna använda detta i projektet. Vi kan diskutera olika frågor och lägga ut intressanta länkar som vi tror att de andra i ämneslaget har nytta av.

Vi kan också var och en utveckla vårt PLN, dvs "personal learning network". Man kan efterhand som man hittar intressanta lärare som arbetar med olika utvecklingsprojekt lägga upp dem i någon av sina cirklar. Då får man automatiskt se det som de lägger ut allmänt. Jag har hittat flera intressanta kollegor i USA som jag följer nu.

Här är en bloggartikel som förklarar hur man kan använda Google + till att utveckla sitt PLN:
http://edreach.us/2011/07/28/google-building-or-re-building-your-pln/

Det skulle säkert kunna gå att använda detta medie för att handleda elever också.

Vi skulle kunna använda det som en del av att hjälpa eleverna att bygga sitt egna PLN inför framtiden.

/Dan

onsdag 10 augusti 2011

Om att blogga

Innan vi startade det här projektet kunde jag nästan ingenting om digitala verktyg och om bloggande mm. Detta projekt är ett sätt för oss i naturkunskapsarbetslaget att lära oss detta. Denna blogg är dels vårt sätt att kommunicera och dokumentera det vi gör inåt skolan och utåt, men också ett sätt att lära oss hur bloggande fungerar.

Så här långt har jag förstått att en blogg kan ha flera syften. En blogg kan göra så att man ger sig tid till reflektion. De tankar man för ner i sin blogg kan också delas av andra och man kan få kommentarer.

Har man ett projekt kan man sprida sina idéer och erfarenheter via sin blogg. Man kan också via sin blogg få kontakt med personer över hela världen som är intresserade av samma ämne. Då är det bra att vara med på Twitter också för det är där man sprider sin bloggpost genom att lägga ut länken till den och en kort beskrivning av vad det handlar om. Det var därför som jag skrev den förra bloggposten på engelska också för jag skickade ut en fråga via twitter till hela världen. Fick dock tyvärr inget svar. Inte än i alla fall.

Twitter är en miniblogg där man bara får använda högst 140 tecken. Där kan också alla se allt som skrivs. Vitsen med Twitter är att man där kan välja vilka man vill följa och du kan också bli vald att bli följd av andra. Ser man en intressant "Tweet" i sitt flöde så kan man "retweeta" den så alla i ditt nätverk ser den också. Så sprider man information.

Efter att ha varit med i Twitter i en månad så ser jag vilken stor potential den har att få kunskap och hitta intressant material som man kan ha nytta av i sin undervisning. Man kan använda sk "hashtaggar": #education t.ex. Om man skriver # före något ord så skapar man en "grupp" eller "diskussionsämne". Om man vill starta en diskussion om något ämne eller har en konferens etc så kan man komma överens om en "hashtagg". Alla som skriver om detta lägger då till "hashtaggen" i sin tweet. Om sedan söker på "hashtaggen" får man upp alla som skrivit om detta.

Det finns flera olika bloggverktyg. Denna blogg är skriven i Blogger som är väldigt enkel att lägga upp. Man kan själv välja vilka "gadgetar" man vill ha med, dvs vilka funktioner som man hittar vid sidan av inlägget, över och under det.

Till min naturblogg valde jag bloggverktyget tumblr. Det är ett populärt verktyg bland mediamänniskor. Det verktyget verkar passa bra om man vill blogga bilder. Precis som i Twitter följer man ett antal bloggar och flera följer dig. Man "rebloggar" allt man vill att ens nätverk också skall se. Varje dag får jag nu ett antal fantastiska naturbilder för att jag valt att följa några bloggare som specialiserat sig på att leta upp och blogga naturbilder. Ibland är det någon som "rebloggar" mina bilder. Titta gärna in på min blogg: danfrendin.tumblr.com

Det största bloggverktyget heter Worldpress har jag fått lära mig. I det kan man utveckla nästan allt inom det digitala. Du kan göra hemsidor mm. Kan vara lite svårt för en nybörjare att ge sig på har jag fått höra så jag väntar lite med det.

Blogger, Tumblr och Wordpress verkar vara några av de vanligaste bloggverktygen. Men det finns även andra som kan passa i skolans värld. Ett heter Edublogs som är gjort av och för lärare och ett annat pen.

Här är adresserna till dessa:
blogger.com
tumblr.com
sv.wordpress.org
edublogs.org
pen.io

fredag 5 augusti 2011

Inspelning av lektioner/Recording of lessons


En av kommande aktiviteter i vårt projekt blir att spela in korta lektioner. Det betyder inte att vi ska spela in när vi står och föreläser utan jag tänker särskilt på att använda en eller flera av de verktyg som finns att spela in direkt i datorn

Vi har fått tips om Camtasia, Screencast-O-Matic och Adobe Connect, för att nämna några. Jag hittade också en länk idag som tipsar om fler verktyg:
http://edtech20.visibli.com/share/22bANA

Genom att göra små inspelade lektioner kan våra  elever med inlärningssvårigheter ha en bättre chans att hänga med eftersom de kan se och höra lektionerna igen. Detta skulle även vara en bra möjlighet för alla våra elever

Man kan också göra så att eleverna får i läxa  att se en lektion innan man ses i klassrummet. Sedan kan man använda lektionen för att fördjupa sig i ämnet.
Är det någon av er som läser detta som har erfarenheter av spela in lektioner på detta sätt så får ni gärna dela med er av era erfarenheter



One of the upcoming activities in our project will be to record short lessons. It does not mean we should shoot when we are standing and lecturing, but I am thinking in particular of using one or more of the tools available to record directly into your computer.

We've got tips on Camtasia, Screencast-o-matic and Adobe Connect, to name a few. I also found the link today that offers tips on more tools:
http://edtech20.visibli.com/share/22bANA

By making small recorded lessons can be especially students with learning disabilities have a better chance to hang out with because they can see and hear the lessons over again. This is certainly a good opportunity for all students.

One can also do so to let the students get the homework to see a lessonbefore entering the classroom. Then you can spend the lesson fordeepening.


Is there anybody who have experience in this and want to share?

onsdag 3 augusti 2011

Vad vi gjort under vårterminen 2011.


Vi i ämneslaget för naturkunskap på Stagneliusskolan påbörjade vårt projekt under vårterminen genom att träffa Alastair Creeleman tre gånger och provade olika digital verktyg som vi fått presenterade eller hittat själva emellan träffarna. 

Här följer en sammanställning av vad vi gjort under vårterminen:

Netvibes har använts för eleverna av tre av lärarna. Eleverna har fått skapa netvibeskonton och lägga in RSS flöden för forskning och information om olika områden inom fysik. Lärarna har också börjat att använda netvibes i sin egen omvärldsbevakning.

Diigo har använts för eleverna av tre av lärarna i samma projekt som netvibes. Dessa två verktyg kompletterar varandra. Eleverna uppskattade Diigo när de förstått hur och till vad den skall användas. Arbetslaget i Nk använder också Diigo för att lägga in gemensamma länkar i en grupp.

IGoogle har börjat användas av en av lärarna. Vi kunde konstatera att vi kunde ha stor nytta av Google docs när eleverna skriver rapporter i grupp.

Symbalo har testats av några lärare men ansågs lite rörig.

Stumbleupon har flera lärare gått med i och hittat mycket bra internetsidor som går att använda i undervisningen..

Facebook  har använts av en lärare som hjälp vid rapportskrivning. Det var mycket uppskattat av eleverna. Den används också som direktinformations kanal till mentors elever via en ”klassgrupp”. Facebook kan också användas i omvärldsbevakning. T.ex. har radioprogrammet ”Klotet” en vänkrets som de ser som sin ”storredaktion”. De skriver dagligen om vad som händer inom miljöområdet och man kan höra radioprogrammen efteråt genom deras FB sida.

Twitter har två av lärarna börjat använda i sitt nätverkande. 

I´ts learning är den lärplattform som Stagneliusskolan börjat att använda. Flera av lärarna har använt den i sin dagliga undervisning under vårterminen. Det går fint att få en struktur på inlagda filer och annat material. Att använda den som frågeforum har varit svårt. Det är inte naturligt för eleverna att gå in där och fråga. Detta gör de mycket lättare genom facebook.

Blogger  är tänkt att användas som dokumenteringsblogg för det fortsätta digitala projektet inom naturkunskap.

ITools heter ett sökverktyg som effektiviserar internetsökandet genom att använda flera olika sökverktyg samtidigt. En av lärarna har använt det i sin lektionsförberedelse.

Samarbete har också skett med skolbiblioteket där eleverna fått information om hur de söker specifik information genom olika databaser.

Andra digitala verktyg som vi fått information om är följande:
- Wordpress och Tumblr när det gäller bloggar.
- Delicious som är ett liknande verktyg som Diigo.
- Zipcast som är ett alternativ till Scype.
- Camtasia, Screencast-o-matic, present me och  Adobe connect som är program för att spela in  
  lektioner och anordna digitala mötesplatser.
- Scrible som är ett webaserat anteckningsverktyg
- Google scholar och You tube Edu är lämpliga sökverktyg för oss och våra elever