söndag 30 oktober 2011

Utkast till vision - den digitala naturkunskapen

Grunden för kunskapsinhämtande är att studera verkligheten och elever och lärare gör många exkursioner och studiebesök utanför skolområdet. Som ett komplement till kunskapsinhämtande i verkligheten används datorerna till faktasökning, kommunikation, omvärldsbevakning och redovisning.

Eleverna bygger upp en digital kunskapsbas under sin tid i gymnasiet som de tar med sig när de slutar och kan ha tillgång till när de läser vidare.



Att söka kunskap och fakta
Eleverna kan använda olika databaser som skolbiblioteket prenumererar på.

Man använder iTools för att göra sina allmänna sökningar på nätet effektivare.

Verktyget ”stumble upon”  ger både elever och lärare intressanta hemsidor att lära sig av och forska vidare ifrån.

Lärare och elever lär sig att bli bra ”curators” som kan samla bra sidor i t.ex. ”Scoop it” eller ”Pearl trees”. Elever och lärare kan också använda dessa verktyg för att snabbt hitta bra sidor om ett ämne man skall fördjupa sig i.

Eleverna använder e-böcker som läromedel. Det kan vara e-böcker från förlag eller Wikiböcker som kompletteras med OER (open education resources). Detta kan t.ex. vara  ”you tube” klipp, olika hemsidor från myndigheter och organisationer, filmer och radioprogram som kan streamas från AV media. OER samlas av Nk lärare tillsammans och läggs ut på en gemensamm OER sida eller Diigo grupp.

Lärare har en god kunskap om utbildningsappar som kan användas i undervisningen.

Elever och lärare kan använda smartphones för att söka kunskap på ifall datorer inte är tillgängliga.


Omvärldsbevakning
Lärare och elever lär sig att använda olika sociala medier i sin omvärldsbevakning.

I  Facebook går man med i olika grupper eller gillar sidor som behandlar olika områden man är intresserad av.

Twitter används för att följa intressanta personers tweetar för att få det senaste de behandlar. Genom att följa politiker skapar man sig en bild av vad de står för. Genom att följa journalister får man det allra senaste innan det kommer ut i det vanliga mediaflödet. Genom att följa olika experter hittar man intressanta hemsidor och bloggar inom det man är intresserad av.

Google + är ett mellanting av Facebook och Twitter. Det är utmärkt för att hitta intressanta personers publiceringar och följa med i utvecklingen inom det område man är intresserad av.

I Netvibes lägger elever och lärare upp RSS flöden man vill bevaka. På så sätt får man snabbt och effektivt reda på det senaste inom allt från världsnyheter till t.ex. forskning inom genetik.

Redovisningar
Eleverna använder word, exel och powerpoint eller motsvarande program för att redovisa sina kunskaper.

Eleverna använder digitala verktyg som ”Google document” för att skriva gemensamma rapporter. Samma verktyg används som loggbok vid projektarbete eller för att följa en arbetsprocess.

Elever använder bloggar för att utrycka sina kunskaper.

Eleverna använder alternativa presentationsprogram som t.ex. prezi och wikipages.

Elever och lärare använder egna digitala foton och filmer som en del av sina redovisningar och kan lagra och bearbeta dessa i passande program. 

Nätverk
Elever och lärare bygger var för sig och tillsammans nätverk för kommunikation via Google+, Facebook, Twitter, Scype, Zipcast, Google document och andra passande digitala kommunikationsverktyg.


Lektioner 
Viktiga lektionspass är inspelade så eleverna kan se dem flera gånger. Detta är speciellt bra för elever med inlärningssvårigheter. Om eleverna kan se lektioner i läxa kan man använda tiden då man träffar dem i skolan till fördjupande diskussioner. På så sätt kan man komma längre i sitt kunskapsinhämtande.


Lärplattform
Läromedel, kommunikation och prov kan administreras genom en lärplattform som t.ex. it´s learning


Fortbildning
Lärare använder iTunes U och andra platser där man kan finna inspelade akademiska föreläsningar och kurser för sin fortbildning.

Lärare tipsar varandra om upplägg, bra OER mm via Google+ eller annat socialt media.