söndag 2 december 2012

Radions möjligheter som öppen läroresurs

I USA och engelsktalande länder har det som kallas ”Flipped classroom” funnits i över sex år. Det går ut på att man som lärare spelar in sina genomgångar eller hittar öppna läroresurser (sk OER = open educational resources) som motsvarar det. Sen låter man eleverna titta på det som läxa hemma. På lektionerna gör man sedan det som eleverna tidigare gjorde hemma: arbetar med instuderingsfrågor eller olika fördjupningsuppgifter och problem kopplade till genomgången. På det sättet finns läraren tillgänglig på ett helt annat sätt än tidigare. När en elev körde fast hemma fanns kanske ingen att fråga. Med detta arbetssätt får läraren mer tid att hjälpa de enskilda eleverna. Kopplar man sedan ihop detta med ett kollaborativt arbetssätt där eleverna är indelade i studiegrupper så kan de också hjälpa varandra på ett helt annat sätt än tidigare.  

Ett bra exempel som utvecklats inom detta koncept är ”Kahn academy” som används över hela världen (http://www.khanacademy.org).

Nu sprider sig detta sätt att arbeta i de svenska skolorna. Lärare börjar spela in sina genomgångar och söker efter bra öppna läroresurser. 

Här sitter nu Sveriges Radio på en guldgruva när det gäller bra och aktuella läroresurser. Radion har program som täcker i stort sett alla gymnasieskolans gemensamma ämnen som naturkunskap, samhällskunskap, historia, religion etc. 

Ett radioinslag som lagts ut och kan lyssnas på strömmande är tillgängligt på tider och platser då en text eller en video kan vara svår att se; på bussen, medan man går till skolan, när man lagar mat etc. 

Elever med läs och skrivsvårigheter kan lättare ta till sig fakta som presenteras i ett radioprogram. 

Radion kompletterar väldigt bra traditionella läroböcker, video och film och andra skrivna läroresurser. Ett radioprogram stimulerar fantasin genom att det skapas inre bilder i lyssnarens huvud.

Tillrättalagda pedagogiska program är bra men elever behöver också lära sig att ta till sig fakta och information från ”vanliga” program. Det är ju den världen som eleven ska leva i nu och resten av sina liv. Skolan måste visa på och lära eleverna att ta till sig kunskap från flera olika källor. 

Det behövs inte något stort projekt för att göra Sveriges Radios utbud till en användbar läroresurs för Sveriges skolor. Mycket går redan att använda som det är nu. Den utveckling som radion genomgår genom hemsidor, facebookgrupper, twitterflöden etc gör också att detta går att utveckla lättare än för några år sedan. 

Det som behövs är att radioinslag arkiveras på ett sätt så att lärare och elever lätt kan hitta dem och att lärare känner till vad som finns. Det vore också bra om lärare och redaktioner kan ha en fortlöpande dialog för att vara insatta i varandras ”världar”. 

Radioprogrammet Klotet är ett gott exempel där allt detta finns redan. Genom en Facebooksida har redaktionen kontakt med forskare, lärare och andra som är intresserade av deras ämnen. Jag har varit med i denna ”storredaktion” i några år och har kunnat följa hur programmen kommit till och även kunnat vara med och påverka genom frågor till experter som skall intervjuas, ge förslag på inslag mm.  Genom deras arkiv har jag kunnat ge eleverna radioinslag som öppna läroresurser när de arbetat med olika fördjupningsuppgifter. 

Ett sätt att gå vidare med detta nu vore att ha en workshop där producenter från olika radioprogram träffar olika gymnasielärare från olika ämnen och diskuterar de möjligheter som radion har för att utvecklas som öppen läroresurs. 

Dan Frendin

måndag 26 november 2012

Skola och media - den nya alliansen?


Lördagen den 24 november var det dags för FAJK:s knytkonferens ”Himmel och helvete” i Bonnierhusets källare i Stockholm. FAJK står för "Föreningingen för Anordnande av Journalistiska Knytkonferenser". 

På en knytkonferens så har alla deltagare möjlighet att hålla i en egen session på 30 minuter. Man kommer med sin egen kunskap och sina egna frågor och ”lägger dem på bordet” så som man gör med maten på ett knytkalas. 

Under arbetet med ”den digitala naturkunskapen” har jag sett att skola och media har många beröringspunkter  och har fått en glimt av hur man skulle kunna samarbeta för att utveckla båda ”branscherna”. Därför tog jag tillfället att hålla i en session och få till en diskussion om detta mellan journalister och lärare. 

Här är i korthet det som jag tog upp i min keynote presentation. 


Presentation
Först presenterade jag mig och berättade att jag är naturkunskaplärare på Stagneliusskolan i Kalmar och att jag även undervisar i Global profil. Det sistnämnda är ett individuellt val som eleverna i åk 2 och 3 kan välja oberoende vilket program de läser. Första året lär sig eleverna om etnicitet och kulturmöten, hur man gör undersökningar bland människorna i ett lokalsamhälle och lär känna varandra och lärarna. Det andra året åker halva gruppen till Uganda och den andra halvan till Sydafrika. Där bor elever med elever och lärare med lärare och man lär sig om samhället genom att leva i det. 

Berättade också om projektet ”Den digitala naturkunskapen” som vi bedrivit på Stagneliusskolan samt om projektet ”SSI - socioscientific issues i naturkunskapen”. Där utvecklar vi arbetssättet med etiska dilemman i undervisningen. 


Stora förändringar i gymnasieskolan
De senaste två åren har det skett stora förändringar i den svenska gymnasieskolan:
  • Gy 11 har gett en ny skollag, nya kurser, nytt betygssystem och nya betygskriterier.
Dessa öppnar upp för nya sätt att undervisa jämfört med det gamla systemet. Bl.a. så betonas att eleverna skall ”kunna ställa frågor som kan besvaras vetenskapligt” och eleverna skall kunna argumentera på olika nivåer. 
  • Omfattande digitalisering av undervisningen
Många skolor inför nu 1 - 1 datorer för alla elever. Detta möjliggör för en utveckling av pedagogiken som aldrig tidigare. 

Detta sker samtidigt som media har utvecklat sina produktioner med bloggar, facebook sidor, twitterflöden mm. Detta öppnar upp för nya möjligheter att samverka mellan skola och media. 


Hur min undervisning ändrats
Sedan ca 1 år tillbaka så har min undervisning ändrats radikalt. Här är något av det jag ändrat:
  • Har gått från lärobok till öppna läroresurser och ”flipped classroom”. Det sistnämnda går kort ut på att man som lärare spelar in sina genomgångar eller hittar motsvarande material på nätet och låter eleverna se på det som läxa. När man träffas i klassrummet så lägger man all tid på att arbeta med fördjupningsuppgifter och kan vara mer till hjälp som lärare. 

  • Har gått från prov till loggbok och andra alternativa examinationsformer som argumenterande uppsats, rollspel, ”radioprogram”, att skriva wikipediaartikel, rapporter, case mm.
  • Från att eleven arbetar ensam till ett kollaborativt arbetssätt. Vi bygger nu t.ex. en hemsida för Global profil där våra tre skolor i Kalmar, fyra i Entebbe och tre i Port Shepstone ska jobba tillsammans med olika case. Detta får vi hjälp med  av Webbstjärnan  och deltar då också i deras nationella tävling. 
  • Går från att eleverna skall plugga fakta till att lösa etiska dilemman. På lektionerna försöker vi arbeta med ”icke Googlebara frågor”.
  • Har gått från att försöka utbilda ”naturvetare” till elever med ett ”journalistiskt” förhållande till kunskap. Eleverna ska vara tillräckligt insatta i naturvetenskap och globala frågor så de kan ta ställning i samhällsfrågor, hitta information när de behöver och vara källkritiska. 

Hur ser utvecklingen inom gymnasiet ut?
I somras besökte jag och ett par kollegor konferensen ISTE 2012 i San Diego.
ISTE är den internationella organisation som arbetar för att utveckla undervisning med hjälp av teknik. Konferensen hade samlat ca 20 000 lärare från 62 olika länder. Huvudtalare var några av världens främsta inom utbildning som t.ex. Sir Ken Robinsson. 

Det jag förstod efter de fyra dagarna var att det går en ”prov-epidemi” över världen. Det är inte bara i Sverige som de nationella proven blir allt fler och styr mer och mer vad man skall lära sig i skolan. Många av talarna var kritiska till det och menade att det hämmar kreativitet och entreprenörskap i skolorna. 

Just nu och bortom denna provfas i världens utbildningssystem kunde jag se följande:
  • ”Flipped classroom” gör att det produceras tusentals inspelade lektioner om alla ämnens baskunskaper.

  • Öppna läroresurser blir vanligare och vanligare och håller en hög kvalitet. Det kan röra sig om myndigheters hemsidor, YouTube klipp, animationer etc. 
  • Individualiserad undervisning. Exempel på det är t.ex. projektet ”teknikstöd i skolan” som genomförs i Kalmar, Växjö och Halmstad där elever med kognitiva svårigheter kan få specialhjälp av arbetsterapeuter att få rätt tekniskt stöd för just de problem de har. 
    Genom att alla elever får datorer kan man göra olika lektioner till olika elever beroende    
    på deras inlärningstil.
  • ”Passionbased learning”. Utbildningen kommer att utgå ifrån det som eleverna brinner för. 

  • Utvecklade examinationsformer med ljud, bild och text. Former som t.ex. journalister är bra på att använda. 



Erfarenheter av samarbete med vetenskapradion Klotet. 
Sedan 2010 har jag varit en del av radioprogrammet Klotets ”storredaktion”. Detta genom att vara facebookvän med deras programledare och social medier redaktör Marie-Louise Kristola och gilla programmets hemsida på Facebook. Detta har gett mig möjlighet att ställa frågor till olika experter som de skall intervjua. Svaren har jag sedan fått på deras blogg. 

Eftersom de lägger ut sina inslag på facebook så kan jag följa dem varje vecka. Jag har oftast lektion när de sänder men eftersom inslagen ligger på facebook kan jag höra dem lätt när jag sedan har tid. Eftersom de har en bra täckning på området miljö och hållbar utveckling så är de en viktig del i min omvärldsbevakning 

Genom att följa hur de arbetar med sociala medier har jag lärt mig mycket hur man kan använda sociala medier för kunskapsinhämtning. Nu lär jag t.ex. mina elever att crowd sourca.

Mina kontakter med Klotet har nu lett till att vi provar ett projekt där våra elever i Global profil har fått göra radiodagböcker under sina resor till Uganda respektive Sydafrika. Om kvaliteten blir tillräckligt bra så kommer det att bli ett inslag så småningom. 

Vi har inga skrivna kontrakt eller tar betalt från någondera sida. Vi är helt på det klara med från båda håll att det kanske inte kan bli något inslag eftersom vi aldrig gjort något liknande förut med våra elever och vi får pröva oss fram. 



Fler möjligheter

Avslutningsvis så gick jag igenom några fler möjligheter som jag kan se. 

  • Lektioner som spelas in i ”Flipped Classroom” konceptet kan komplettera artiklar och program som belyser dagsaktuella frågor. De kan länkas via medias bloggar eller hemsidor. 

  • Skattefinansierade och/eller licensfinansierade verksamheter skulle kunna använda pengar väl genom att gemensamt komplettera varandras projekt. Naturhistoriska riksmuseet lanserade för två veckor sedan sin ”Naturforskaren” som skall bli en stor Nordisk naturdatabas. Tänk om de också kunde lägga in inslag från radioprogrammen Naturmorgon, Klotet, Institutet eller Kossornas planet såväl som inspelade lektioner från ett antal lärare. 
  • När media låter elever vara med och göra media kan eleverna ge ett ungdomsperspektiv på frågorna som skall avhandlas
  • Skolan utbildar framtidens mediakonsumenter. Om en elev någon gång under sin skoltid fått vara med att göra ett inslag i radions P1 så tror jag att chansen är ganska stor att den eleven i framtiden lyssnar mer på P1 än om han eller hon inte varit med om att göra ett inslag. 


Dan Frendin

måndag 12 november 2012

Ny nättjänst har tagits fram av NRM: Naturforskaren


Inspirationsdag för lärare, Naturhistoriska riksmuseet lördag 10 november 2012
om framtidens ”nätbiologer”

Lägger här ut mina minnesanteckningar från konferensen:

Jourhavande biolog - Didrik Vanhoenacker inledde dagen med en historiskt genomgång av hur bestämningsböcker utvecklats sedan hans tid som aktiv fältbiolog.

Vad har han velat veta?
  1. Vad är det för art? Detta har ofta varit en vanlig fråga. 

Svenska trollsländeguiden av Magnus Billqvist tog han upp som ett exempel på hur en bra fältbestämningsbok kan vara

Lokala faunor och florar kan det vara ett alternativ för framtiden?
Komma till rätt grupp? Vill man alltid komma till art eller räcker det med organismgrupp?

  1. Var finns de? Hur hittar jag den? När finns den?


Folk som hör av sig till Naturhistoriska riksmuseet och mailar och frågar har ofta följande frågor: 

  1. Vad är det för art?
  2. Är den farlig?
  3. Är den ovanlig
  4. Vad äter den? Vem äter den?
  5. Hur gammal är den

Här är exempel på vad allmänheten frågat om:
Gaffelsvans larv
Träddödare
Tallört
Svärmare
Smutsskinnbagge
Fågelbröstben
Spindlar i bananlådor - husspindel, jättekrabbspindel
Murarbin
Smalbandad ekbock
Kan man äta den frukten?
Vart tog alla grodor och paddor vägen?
Tusentals grodor! Vad säger en expert om fenomenet?
Kon har fyra magar men i vilken ligger kalven?
Genetiska fel hos växter - udda grejor
Är svenska sniglar ätliga?
Mystikt ljud från ”osynliga” fåglar. Cikada?

Journalisternas frågor:
Om sommarplågor
De som skriver undertexter till TV program frågar ibland om artnamn o.dyl.

Hur tar Didrik reda på svaren?
1. Böcker
2. Wikipedia
3. Google Bild
4. Svenska fjärilar, Beetle Base
5. Artportalens bildarkiv
6. Forskare och samlare på museet
7. Andra experter och kunnigt folk
8. Facebook-gruppen om insekter

Vilka grupper önskas mer information om?
  1. Vildbin
  2. Nationalnyckeln
  3. Spindlar
  4. Skalbaggar
  5. Skelett
  6. Mobil: Spår, bajs, sniglar, humlor med surr, fladdermöss

Vilka format önskas?
  1. Nyckla, Bläddra, Planscher
  2. Alla arter? Vanligaste?
  3. Ordnade efter släktskap? Färger? Livsmiljö?
  4. Hur stort geografiskt område?
  5. Hemsida etc


Utforska naturen!

Fredrik Ronquist (Professor) i bioinformatik på Riksmuseet berättade om vilka nättjänster Riksmuseet har haft och berättade sedan om deras senaste projekt ”Naturforskaren” som lanserades idag. 

NRM utnyttjar nätet.
-Virtuella floran (68 000 besök/månad)
Startades 1996 av Arne Anderberg och Anna-Lena Anderberg
Stöddes de första tre åren av KK-stiftelsen
  Täcker de flesta i Sverige regelbundet förkommande arter med text, bild, karotr och bestämningsnycklar.
-Svenska fjärilar (145 000)
Startades lite senare av Bert Gustafsson
  • Andra projekt: månadens kryptogam, information från jourhavande biolog och flyttfågelinformation
Museet övriga web 188 000 besök/månad

BalticDiversity ett intereg program
September 2011 - December 2013
Estland, Sverige och Finland

Har nu möjlighet att modernisera webbtjänster med detta projekt. 

Naturforskaren (Naturalist)
  • till amatörbiologer, intresserad allmänhet
  • djur, växter svampar
  • texter och utvalda bilder
  • Följer internationell standard
    • utbyta innehåll
    • Encyclopedia of Life och Wikipedia
  • Dynamiskt genererat innehåll
    • Utbredningskartor
    • länkar till andra system
    • länkar till rapportering av fynd
    • länkar till presentationer
  • Suddar ut gränsen mellan amatörforskare och professionell forskare

www.Naturforskaren.se

Global Biodiversity Information Facility (GBIF)
eBiodiversity
Encyclopedia of Life
Wikipedia

Navigera i Naturforskaren
  • Sökfunktionen tillgänglig överallt
- Klassificeringen i högerspalten används för att navigera uppåt i systemet
  • Klickbara länkar
  • Klickbara listor
Global Biodiversity Information Facility
  • Samlar data från hela världen
  • Sekretariat i Cph
  • Mer än 380 M dataposter
  • Sverige levererar mycket data
Utbredingskartorna i Naturforskaren
  • Data från svenska GBIF-noden
  • Byts ut mot kartor som täcker Norden-Baltikum
  • Inom projektet vill man att man på ett dygn ser det på utbredningskartorna.
  • Förkomst och abundans
  • Kvalitet vilar på data och databehandling

Styrkor i nätpresentationen
  • Bara texter och bilder behöver laddas upp manuellt
  • Bättre navigering
  • Dynamiska kartor
  • Aktuella länkar, anpassade efter grupp som skildras
  • Bestämningshjälp kan genereras automatiskt
  • Fyndrapportering direkt från systemet
  • Atutomatisk länkning av svåra ord och definitioner (ontologier) 


Species profile model - en standard 


Vad omfattar naturforskaren just nu?
  • 2800 arter fjärilar (i sammarbete med Bert Gustafsson)
  • 40 arter hopprätvingar
  • 60 arter trollsländor

Ca 50 000 arter finns det i Sverige

Hur täcka in alla arter?
  • Systematiskt arbete på NRM och andra institutioner av professionella biologer
  • Samarbete med amatörbiologer
  • Utbyte av art och taxonsidor mer grannländer
  • Skörd av information från forskningslitteraturen
  • Satsningar på dåligt kända organismgrupper: svenska artprojektet och nationalnyckeln


Bioinformatik

DNA analys av fjäder tog Fredrik Ronqvist sedan upp. 

DNA nyckeln.
  • Artbestämma ägg, fjädrar, frön, larver och delar av organismer
  • Baserat på en kort DNA sekvens av lämplig gen (DNA-streckkod)
  • DNA-sekvensen jämförs mot lämpligt referensbibliotek
    • BOLD-SE
    • BOLD
    • GenBank

-Träffarna listas efter hur lika de är söksekvensen
- Länkar till samlingsdatabaser
  • Skicka till NRM för analys (självkostnadspris)

Svenska DNA nyckeln



Upphovsrätten och nätet

Då: myndigheter tar betalt för verk de publicerat
  • försvårar samverkan mellan myndigheter
  • medborgarna betalar för att få något producerat och får sedan inte fri tillgång till det
  • dåligt anpassad till dagens digitala värld
  • hämmar framväxten av företag som utvecklar digitala tjänster baserad på myndighetsinformation
Nu: Myndigheter (till exempel museer) ska släppa allt de producerar fritt för både kommersiellt och icke kommersiellt bruk

Creative Commons kommer att bli en vanlig licens

Prof. Lawrence Lessig, Harvard var en av dem som skapade CC

Upphovsrätten på NRM
  • Allt som produceras på arbetstid av museets anställda och som har verkshöjd är fritt tillgängligt.
  • Äldre material digitaliseras och görs fritt tillgängligt så långt möjligt
  • Alla texter i Naturforskaren är fritt tillgängliga
Rum för entreprenörer
  • Med platstjänster, fynddata och materialet i Naturforskaren kan man dynamiskt producera lokalt anpassade bestämnings- och rapportmallar
  • Helt nya typer av bidbdaserad bestämning
  • Textminering och expertsystem

Vad händer nu?
  • Kartor kommer att utvecklas
    • Norden-Baltikum
    • Snabbare dataflöde
    • Fler kartor
  • Nya funktioner: bildnavigering, mer sofistikerade länkar, direktrapportering i Artprotalen och PlutoF, etc
  • Innehåll
    • Bärfisar
    • Finska och estniska sidor inom BalticDiversity
    • Föra över innehåll från NRM till Naturforskaren
    • Söka sammarbete med andra isntitutioner
  • DNA-nyckeln och samlingsdatabasen (DINA-SE) släpps runt årsskiftet.


söndag 21 oktober 2012

Böcker från International Society for Technology in Education

Dessa böcker har vi köpt in efter vår USA resa. Böckerna är mestadels baserade på det amerikanska skolsystemet men går att applicera på det svenska. Vi återkommer med recensioner efterhand vi har läst dem.

Flip your classroom
En bok om att förändra sin undervisning genom att filma sina genomgångar och vad det
ger för fördelar och nackdelar. Detta ger tid för annat i klassrummet och mer tid för lärare -
elev interaktion.
http://www.iste.org/store/product.aspx?ID=2285

Digital Connections in the Classroom
En bok som förklarar och problematiserar alla delar i att låta Internet bli en självklar del i
lektionsvardagen. Viktiga delar av hur Internet kan användas förklaras och beskrivs hur
det kan läras ut. Till exempel källkritik, digitalteknik för medborgare och sökteknik.
http://www.iste.org/store/product.aspx?ID=2293

Revolutionizing Education through Technology
Boken beskriver hur en-till-en projekt kan implementeras och vad som kan bli följden om
det sker på ett bra sätt. Boken har också en checklista som om den följs garanterar högre
resultat och hur skolan kan spara pengar. Baserad på det amerikanska skolsystemet och
en undersökning av 1000 skolor.
http://www.iste.org/store/product.aspx?ID=2442

Safe Practices for Life Online, Second Edition
Boken handlar om hur man kan lära ungdomar om riskerna som finns på Internet och hur
man undviker dem. Boken tar upp en stor mängd olika problem med att vara säker på
Internet.
http://www.iste.org/store/product.aspx?ID=2295

1-to-1 Learning
En guide för hur man implementerar en-till-en projekt så att de fungerar.
Planeringsexempel och verkliga erfarenheter av andra skolor tas upp.
http://www.iste.org/store/product.aspx?ID=60

101 Best Websites for Teacher Tools and Professional Development
Fria verktyg för lärare på Internet och hur de kan användas och vilka genvägar som då kan
tas.
http://www.iste.org/store/product.aspx?ID=57

Best of Learning and Leading
Learning and Leading with Technology är tidningen som ISTEs medlemmar och industrins
experter delar med sig av tips och diskuterar det senaste inom utbildning med teknik för att
utveckla utbildningssystemet. Denna bok innehåller de bästa artiklarna från åren 2003 -
2008. Boken tar också upp originalförfattarnas kommentarer till hur artikelns innehåll har
förändrat utbildningen med hjälp av teknik.
http://www.iste.org/store/product.aspx?ID=213

Digital Citizenship in Schools 2nd Edition
Boken handlar om att digitalt medborgarskap är en självklar del av samhället idag och hur
det kan läras ut i skolan. Vi blir genom Internet en del av det globala samhället och då
måste vi anpassa oss till de normer och regler som finns där.
http://www.iste.org/store/product.aspx?ID=2111

Global Education
Boken tar upp olika exempel på hur klassrummet kan bli mer globalt och ger exempel på
genomförda projekt världen över. Den innehåller listor på hundratals globala lärresurser
och begrepp som har med detta att göra. Dessutom tar boken upp det historiska
perspektivet på global utbildning.
http://www.iste.org/store/product.aspx?ID=305

Nine Elements of Digital Citizenship Poster
En poster om de nio delar som ingår i digitalt medborgarskap.
http://www.iste.org/store/product.aspx?ID=2296

Playing Games in School
Miljontals kronor läggs på dataspelande och oräkneliga timmar spenderas på att spela
datorspel. Denna bok handlar om hur skolan kan inspireras av detta eller hur skolan kan
utvecklas till att använda samma engagemang som datorspelen skapar.
http://www.iste.org/store/product.aspx?ID=539

Project-Based Learning Using Information Technology
Denna bok handlar om hur projektbaserat lärande kan användas för att planera och
genomföra komplicerade projekt med riktiga kopplingar till verkligheten och då både skapa
mening och ha verklig mening.
http://www.iste.org/store/product.aspx?ID=550

Web 2.0 Bundle (Två böcker: Web 2.0 och Web 2.0 How-to for Educators)
Boken Web 2.0 är en översikt över vad web 2.0 har för teknologier och hur dessa kan
användas i klassrummet och för lärarens utveckling.
Web 2.0 How-to är en mer utvecklad guide för hur web 2.0 teknologi kan implementeras i
klassrummet och hur detta kan utveckla lärandet hos elever och lärare.
http://www.iste.org/store/product.aspx?ID=1710

Transforming Classroom Practice
Denna bok sammanfattar program för kompetensutveckling som har visat sig fungera över
tid. Modellerna som beskrivs är sådana som utmanar lärares kunskap, kompetens och
förtrogenhet med teknik i undervisning och lärmiljöer. Fokus ligger på att utveckla
undervisning och lärande snarare än teknikanvändning.
http://www.iste.org/store/product?ID=662

Teaching with Digital Images
Denna bok har ett helhetsbegrepp kring bilder och hur de kan användas i undervisning.
Dels vad man ska tänka på när man fotograferar, överföringen till dator, efterarbete i
datorn för att förbättra bilderna och hur bilderna kan användas i olika ämnen. Boken ger
tips på lektionsplaneringar med exempel och vad man ska tänka på i undervisningen.
http://www.iste.org/store/product?ID=641

Student Powered Podcasting
Poddsändning är när man publicerar en ljud eller film för prenumeration på Internet. Denna
bok tar upp helheten kring poddsändning. Vad det är, hur man gör och varför samt vad det
ger eleverna för vinster. Boken tar upp projekt som genomförts och förklarar dem samt
utvärderar vad man når för mål. Målen är dock de amerikanska men kan appliceras på
svenska.
http://www.iste.org/store/product?ID=630

RSS for Educators
Really Simple Syndication, RSS är ett sätt att prenumerera och enkelt komma åt flöden på
Internet. Om man till exempel följer ett antal olika websidor som uppdateras regelbundet
så kan man prenumerera på deras nyhetsflöde och få en sammanfattning på nyheten och
sedan läsa mer om man klickar sig vidare. Alla tidningar har RSS inbyggt idag och även
andra sidor som uppdaterar sin information regelbundet.
Boken handlar om vad RSS är, hur man kan använda det med sina elever och vad det ger
för mervärde. Boken tar även upp andra verktyg där RSS är en del. Till exempel blogg,
wiki och poddsändning. Dessutom hur läraren enkelt kan styra, ge uppgifter och ge
feedback till sina elever när de till exempel har en blogg som redovisningssätt.
http://www.iste.org/store/product?ID=574

Reinventing Project-Based Learning Using Information Technology
Denna bok tar upp problembaserat lärande och användningen av informationsteknologi.
Boken tar upp PBL ur elevens, lärarens och IT-stödets perspektiv. Projekt förklaras från
start till mål och hur man kan utvärdera.
Mer om författaren och fria resurser här: http://pages.uoregon.edu/moursund/dave/
index.htm
http://www.iste.org/store/product?ID=550

Science Units for Grades 9-12
Datorer har revolutionerat vetenskapen men trots det har datorn knappt hittat in i
klassrummens naturvetenskapliga undervisning, menar författarna. Boken tar upp hur
datorn kan användas för just detta och utveckla undervisningen. Boken förklarar hur och
ger en mängd exempel. Boken är utvecklad med tanke på den amerikanska skolan med
tar upp ämnen och projekt som kan appliceras på den svenska skolan.
http://www.iste.org/store/product?ID=521

National Educational Technology Standards for Teachers
ISTE har formulerat olika teknologistandarder som läraren behöver ha för att utveckla
undervisningen så att eleverna inte nödvändigtvis behöver vara i klassrummet, öka
motivationen och kreativiteten hos eleverna, utveckla lärarens design av uppgifter för att
förorda den digitala ålderns lärande och anpassa skolan för informationssamhället. Det
finns också liknande standarder för elever och för lärarutbildare.
http://www.iste.org/store/product?ID=480

Toys to Tools
Denna bok handlar om hur mobiltelefonen kan användas av eleverna för att öka
motivation och nå längre i undervisningen istället för att ses som ett redskap som själ tid
och ger möjlighet till fusk. En mängd olika sätt att använda mobilteknologi gås igenom. Till
exempel kamera, video, SMS och olika web 2.0 teknologier samt fördelar och nackdelar
med alla dessa. Inklusive elever som inte har råd med mobiltelefon och svårigheterna med
detta.
http://www.iste.org/store/product?ID=661

Cell Phones in the Classroom
Denna bok handlar om hur mobiltelefonen kan användas i klassrummet med exempel
världen runt på lärare som har använt den i undervisningen. Boken går igenom hur
mobiltelefonen har använts och vad resultatet blev. Även lektionsplaner, guider till hur man
kan göra och hjälp med planering och förberedelse finns i boken.
http://www.iste.org/store/product?ID=2108

Interactive Videoconferencing
Denna bok går igenom hur du kan göra för att öppna klassrummet till hela världen genom
interaktiv videokonferens. Boken börjar med att gå igenom vad videokonferens i
klassrummet för för fördelar och nackdelar samt hur klassrummet behöver se ut för att det
ska bli så bra som möjligt. De har också lektionsplaner hur man kan göra för olika nivåer i
utbildningssystemet samt guider och utvärderingsverktyg.
http://www.iste.org/store/product?ID=348

Bookmapping
Denna bok går igenom hur man kan utveckla bokläsningen till att handla om att besöka
platserna som boken tar upp och då lära sig mer om platsen och dess folk samt hur det är
att leva där. På detta sätt kan bokläsningen även handla om ämnena samhällskunskap
och geografi. Boken förklarar hur man kan göra, vilka verktyg man kan använda, och hur
detta kan användas för att nå målen i olika ämnen. Även hur detta kan utveckla det kritiska
tänkandet och global medvetenhet.
http://www.iste.org/store/product?ID=1689

The Computer Lab Teacher’s Survival Guide
Denna bok innehåller 10 enheter där varje enhet är 2-3 lektioner med extra material på
CD. Dessa kan sedan användas som inledning eller för hela undervisningen på ett år eller
helt enkelt att man anpassar materialet efter de kursmål man har. Det handlar om teknik
undervisning och allmän datorkunskap; Internet säkerhet, ergonomi, vad ett datorlabb
behöver innehålla och hur man kan organisera denna undervisning så att eleverna
utvecklas till livslångt lärande inom datorteknikområdet och digitala verktyg. Boken tar
även upp vad Internet är och hur det fungerar, hur man skriver på tangentbord, digitalt
medborgarskap samt olika verktyg och arbetssätt med hjälp av dator. Dessutom hur man
kan lära ut allt detta.
http://www.iste.org/store/product?ID=650

Digital Storytelling Guide for Educators
Denna bok förklarar hur man kan arbeta med berättande med hjälp av digitala verktyg. På
detta sätt tillåts eleverna skapa och öka sin kreativitet, sitt engagemang och sin motivation.
Boken går igenom olika sätt man kan arbeta med berättande till exempel olika typer av
bloggar, e-portfolio och fotografipresentationer. Olika digitala verktyg för berättande
förklaras.
http://www.iste.org/store/product?ID=270

torsdag 27 september 2012

Brunns skola och internationella kollaborationer

Brunns skola och svenska lärresurser
Brunns skola i Borås verkar vara en skola som har tagit det digitala klivet ganska långt. Deras erfarenhetsdelningssida i google sites listar de olika verktyg efter både ämnen och olika användningsområden. Mycket bra!

Kolla själv här:
https://sites.google.com/a/brunnsskola.se/erfarenhetsdela-brunns-skola/home

Internationella kollaborationer
Dan reste i söndags till Uganda med elever som läser global profil. Global profil innebär många saker, här är en förklaring:

"Genom Global Profil får du möjlighet att arbeta på ett aktivt sätt och själv vara med och forma lärandet, både i klassrummet och ute i samhället. Du jobbar ämnesövergripande utifrån olika teman och tillsammans med elever och lärare från olika program och skolor inom Kalmarsunds Gymnasieförbund. Exempel på teman är identitet och kulturmöten, kommunikation, hållbar utveckling, globalisering, det mångkulturella samhället och mänskliga rättigheter.
Under årskurs tre finns möjlighet att delta i ett ömsesidigt utbyte med ungdomar och lärare från länder i Afrika eller Centralamerika.
Genom Global Profil kan du lära dig mer om din egen och andras kulturer i möten med människor både lokalt och globalt.
Du kan läsa totalt 200 poäng inom det individuella valet. Kurser som skulle kunna komma ifråga är:
  • Politik och hållbar utveckling (HÅLPOLO, 100 p)
     
  • Humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering (HUMHUM00S, 100 poäng)
     
  • Internationella relationer (100 poäng)
     
  • Internationell ekonomi (100 poäng)
     
  • Samhällskunskap 2 (SAMSAM02, 100 poäng m fl)
Vill du veta mer, kontakta:
Dan Frendin, Stagneliusskolan
Linda Wolfgang, Lars Kaggskolan
Bo Hellström, Lars Kaggskolan"


Profilen är inte knuten till Stagneliusskolan utan till Kalmarsunds Gymnasieförbund. Lärarna samarbetar med SIDA och andra aktörer för internationella utbyten och denna gång har de med sig datorer och modem så att de ugandiska lärarna och eleverna sedan kan utbyta kontakter under hela året via nätet. Utbyten via nätet har vi på Stagnelius varit ganska dåliga på med tanke på att vi har haft datorer i datorsalar under en lång tid. 

Hur ser det ut i Sverige? Har ni utbyten över nätet i er skola? Kommentera nedan! 
Fördelar och nackdelar?

Daniel

måndag 24 september 2012

Alla ettor och tvåor har nu en egen dator.

Sedan en månad tillbaka har nu alla ettor och tvåor i Kalmarsunds gymnasieförbund en egen Macbook air.

Jag har börjat med att skapa en facebook grupp för varje klass. Där kommer jag att skriva in meddelanden som hela klassen skall ha och den skall också vara till för frågor. De personliga meddelandena vill jag helst ha via sposten.

För att de skall kunna göra en hälsoundersökning om livstil bland ungdomar och skriva en gemensam rapport har jag introducerat Google drive dokument.

När de hittar hemsidor de vill spara har jag lärt dem att använda Diigo. Tycker den är bäst för den är så lätt att lägga in i och få struktur. Den går också att utveckla med "social bookmarking" och olika bokmärkesgrupper.

Tänkte också introducera iTools för att få en större sökyta för eleverna.

Dan

torsdag 5 juli 2012

ISTE 2012 - Sammanfattning



Förutom att det var en enorm utställning, stor som fem fotbollsplaner, var de genomgångar som vi gick på av mycket hög klass. Bara att få uppleva en sådan välorganiserad konferens med så många olika typer av ”sessions” var en upplevelse i sig.
Det var traditionella föreläsningar, paneldiskussioner, model lektioner, ”ta med din egen utrustning” genomgångar och ”fågel av en fjäder” möten och mycket mer. På den sistnämnda typen av möten så samlades man med sina idéer och såg om man tillsammans kunde utveckla någon av dem. Det var också ordnat efter vilken typ av deltagare man var. Vissa var mer för politiker eller rektorer medens andra var för lärare.

Deras huvudtalare var av hög klass och gav intressanta vinklingar och inspiration till fortsatt arbete.

För att ge en liten hum om alla de områden som gicks igenom kan man göra en liten lista på några nyckelord: 1-1 datorer, digitala verktyg, att leda för digital utveckling, opinionsbildning eller påverkansarbete (advocacy), fria resurser på internet, iPads i undervisningen, online kurser, nätverkande, coaching, kollaboration, mobiler i undervisningen, omvända klassrummet och videokonferenser i undervisningen.

Vilka pedagogiska teman eller inriktningar talade man om?

Något som ofta kom fram var individualiserad undervisning. Att undervisningen bör vara anpassad till var och en av eleverna och inte att eleverna skall stöpas i en enda form. Hur man gör det togs upp i flera genomgångar. Men också hur digital teknik kan öka måluppfyllelsen och minska klyftorna i samhället.

En annan inriktning var ”Passionbased learning”. Att undervisningen skall utgå från elevernas intressen.

Två viktiga frågor enligt, Marc Prensky, som vi måste ställa oss när vi nu går över i digital undervisning är:
  1. Vad är vi människor bäst på
  2. Vad är datorerna bäst på
Sen måste vi utifrån de svar vi får på dessa frågor lägga upp en undervisning som förenar det bästa från dess båda världar.

Ken Robinsson frågade sig varför en utbildning med en individinriktad kursplan där lärare och elev har en god relation och jobbar till viss del praktiskt skall behöva kallas ”alternativ utbildning”.

Under en paneldiskussion kom frågan upp vad det är som är nytt egentligen med den digitaliserade undervisningen. Det man tog upp då var det grupparbete och kollaboration som man kan göra på ett helt nytt sätt. Eleven kan nå ut till människor på ett helt nytt sätt och ge dem självmakt.

Det vi behöver fundera på nu är följande: Vilken är frågan som skolan är svaret på? Och när vi vet frågan ska vi försöka besvara den på bästa sätt med alla de nya digitala möjligheter vi har.


Dan & Daniel

PS: Vi hade också en kollega på Jenny Nyströmsskolan med oss. Han har bloggat här:
http://jennymats.blogspot.se/ DS.

fredag 29 juni 2012

ISTE 2012 - DeforestACTION

Konferensen avslutades med en "Key-note" föreläsning om DeforestACTION.


Dr. Willie Smits with Christopher Gauthier

A Time for Learning in Action

Wednesday, 2:45–4 pm
Exhibit Hall B1
Willie Smits
In 2010 a group of students and teachers from around the world began a collaborative project to combat one of the most urgent man-made global problems on the planet.
Leveraging the power of social networking, collaborative online tools, and new pedagogies, the collaboration was chartered with proving a model by which young people could demonstrate powerful 21st century skills by taking meaningful, powerful action. Now with hundreds of thousands of students across the planet, this project is changing lives and defining what learning could be.
In this session, world famous conservationist Dr. Willie Smits, and dynamic teacher Christopher Gauthier, share a truly inspiring, emotional and important story about human achievement colliding with real-world project-based learning in a time when young people have true voice in the future of the planet they will inherit.


Föreläsningen visade vilken potential det finns i det digitala lärandet för praktiska projekt inom hållbar utveckling och hur man kan arbeta kollaborativt globalt. 

Dan 

ISTE 2012 - Videokonferens

På konferensen fick vi se flera olika exempel på företag som levererade någon form av videokonferenstjänst. Ett av dessa företag var Cisco som är en av världens största företag som står bakom internets infrastruktur. De hade varit med och skapat ett nätverk av olika museer som kunde vara en resurs i klassrummen via videolänk. Det går också att göra via scype men Cisco var noga med att säga att kvaliteten blir mycket bättre om man gör det via ett system som deras. Det har HD kvalitet. På detta sätt kan museernas kompetens komma skolan till del på ett effektivt sätt.


Dan

ISTE 2012 - Google maps i undervisningen

På konferensens sista dag var jag med på en workshop i hur man kan använda Google maps i undervisningen i naturkunskap. Det var Andrea Swensrud och Matthew Williams från radio och tv kanalen Quest i San Francisco som visade allt man kan göra med dessa kartor. Det går att lägga in foton, hyperlänkar och video mm. Google maps skulle kunna vara ett alternativ när elever skall redovisa resor som t.ex. idrotts elevernas fjällresa. Man skulle också kunna göra instuderingsmaterial till  exkursioner och studieresor. Historialärare kan t.ex. låta eleverna lägga in historiska bilder från olika tidsepoker från ett ställe.

Alla instruktioner hur man gör finns på Quest hemsida:




Dan

onsdag 27 juni 2012

ISTE 2012 - Digitala verktyg för Blooms taxonomi


Dagens föreläsning som jag var med på hette "Terrific Tools for Teaching with Bloom`s Taxonomy". I USA används Blooms indelning av kunskapen mycket mera än i Sverige. Denna "session" gick igenom olika digital verktyg man kan använda inom de olika kategorierna. 


Här följer listan på verktyg: 
Creative
FLVTO
DoInk  create animations
Aviary Tools  music
Storybird
Educreations
Storyrobe
Animoto
StoryPath
Toontastic
Voicethread
Evaluating
Sharesnack
Tonlet
Shelfari
Toondo
TodaysMeet
LiveMinutes
Facetime
Analysis
Sliderocket
QuizSnack
The Scale of Universe 2
Tiki Toki     - Make of timeline
Tagxedo
Prezi
Pooplet
Idea Sketch
WordSift
Wise mapping
Mindjet
Applying
Thinglink
Creaza
iCivics
SonicPics
Glogster
Skitch
Photostory
iMotion
Understanding
Understoodit
Open culture
Quicklyst
TimeMaps
Gapminder
Quia
Wikia
Qwiki
Halleverywhere
Socratic
Remembering
Quizlet
IXL
lino
Word Dynamo
I prize wheel 
Corkboard
Zotero
Explain everything

Dan