Lördagen den 24 november var det dags för FAJK:s knytkonferens ”Himmel och helvete” i Bonnierhusets källare i Stockholm. FAJK står för "Föreningingen för Anordnande av Journalistiska Knytkonferenser".
På en knytkonferens så har alla deltagare möjlighet att hålla i en egen session på 30 minuter. Man kommer med sin egen kunskap och sina egna frågor och ”lägger dem på bordet” så som man gör med maten på ett knytkalas.
Här är i korthet det som jag tog upp i min keynote presentation.
Presentation
Först presenterade jag mig och berättade att jag är naturkunskaplärare på Stagneliusskolan i Kalmar och att jag även undervisar i Global profil. Det sistnämnda är ett individuellt val som eleverna i åk 2 och 3 kan välja oberoende vilket program de läser. Första året lär sig eleverna om etnicitet och kulturmöten, hur man gör undersökningar bland människorna i ett lokalsamhälle och lär känna varandra och lärarna. Det andra året åker halva gruppen till Uganda och den andra halvan till Sydafrika. Där bor elever med elever och lärare med lärare och man lär sig om samhället genom att leva i det.
Berättade också om projektet ”Den digitala naturkunskapen” som vi bedrivit på Stagneliusskolan samt om projektet ”SSI - socioscientific issues i naturkunskapen”. Där utvecklar vi arbetssättet med etiska dilemman i undervisningen.
Stora förändringar i gymnasieskolan
De senaste två åren har det skett stora förändringar i den svenska gymnasieskolan:
- Gy 11 har gett en ny skollag, nya kurser, nytt betygssystem och nya betygskriterier.
Dessa öppnar upp för nya sätt att undervisa jämfört med det gamla systemet. Bl.a. så betonas att eleverna skall ”kunna ställa frågor som kan besvaras vetenskapligt” och eleverna skall kunna argumentera på olika nivåer.
- Omfattande digitalisering av undervisningen
Många skolor inför nu 1 - 1 datorer för alla elever. Detta möjliggör för en utveckling av pedagogiken som aldrig tidigare.
Detta sker samtidigt som media har utvecklat sina produktioner med bloggar, facebook sidor, twitterflöden mm. Detta öppnar upp för nya möjligheter att samverka mellan skola och media.
Hur min undervisning ändrats
Sedan ca 1 år tillbaka så har min undervisning ändrats radikalt. Här är något av det jag ändrat:
- Har gått från lärobok till öppna läroresurser och ”flipped classroom”. Det sistnämnda går kort ut på att man som lärare spelar in sina genomgångar eller hittar motsvarande material på nätet och låter eleverna se på det som läxa. När man träffas i klassrummet så lägger man all tid på att arbeta med fördjupningsuppgifter och kan vara mer till hjälp som lärare.
- Har gått från prov till loggbok och andra alternativa examinationsformer som argumenterande uppsats, rollspel, ”radioprogram”, att skriva wikipediaartikel, rapporter, case mm.
- Från att eleven arbetar ensam till ett kollaborativt arbetssätt. Vi bygger nu t.ex. en hemsida för Global profil där våra tre skolor i Kalmar, fyra i Entebbe och tre i Port Shepstone ska jobba tillsammans med olika case. Detta får vi hjälp med av Webbstjärnan och deltar då också i deras nationella tävling.
- Går från att eleverna skall plugga fakta till att lösa etiska dilemman. På lektionerna försöker vi arbeta med ”icke Googlebara frågor”.
- Har gått från att försöka utbilda ”naturvetare” till elever med ett ”journalistiskt” förhållande till kunskap. Eleverna ska vara tillräckligt insatta i naturvetenskap och globala frågor så de kan ta ställning i samhällsfrågor, hitta information när de behöver och vara källkritiska.
Hur ser utvecklingen inom gymnasiet ut?
I somras besökte jag och ett par kollegor konferensen ISTE 2012 i San Diego.
ISTE är den internationella organisation som arbetar för att utveckla undervisning med hjälp av teknik. Konferensen hade samlat ca 20 000 lärare från 62 olika länder. Huvudtalare var några av världens främsta inom utbildning som t.ex. Sir Ken Robinsson.
Det jag förstod efter de fyra dagarna var att det går en ”prov-epidemi” över världen. Det är inte bara i Sverige som de nationella proven blir allt fler och styr mer och mer vad man skall lära sig i skolan. Många av talarna var kritiska till det och menade att det hämmar kreativitet och entreprenörskap i skolorna.
Just nu och bortom denna provfas i världens utbildningssystem kunde jag se följande:
- ”Flipped classroom” gör att det produceras tusentals inspelade lektioner om alla ämnens baskunskaper.
- Öppna läroresurser blir vanligare och vanligare och håller en hög kvalitet. Det kan röra sig om myndigheters hemsidor, YouTube klipp, animationer etc.
- Individualiserad undervisning. Exempel på det är t.ex. projektet ”teknikstöd i skolan” som genomförs i Kalmar, Växjö och Halmstad där elever med kognitiva svårigheter kan få specialhjälp av arbetsterapeuter att få rätt tekniskt stöd för just de problem de har.
Genom att alla elever får datorer kan man göra olika lektioner till olika elever beroende
på deras inlärningstil.
- ”Passionbased learning”. Utbildningen kommer att utgå ifrån det som eleverna brinner för.
- Utvecklade examinationsformer med ljud, bild och text. Former som t.ex. journalister är bra på att använda.
Erfarenheter av samarbete med vetenskapradion Klotet.
Sedan 2010 har jag varit en del av radioprogrammet Klotets ”storredaktion”. Detta genom att vara facebookvän med deras programledare och social medier redaktör Marie-Louise Kristola och gilla programmets hemsida på Facebook. Detta har gett mig möjlighet att ställa frågor till olika experter som de skall intervjua. Svaren har jag sedan fått på deras blogg.
Eftersom de lägger ut sina inslag på facebook så kan jag följa dem varje vecka. Jag har oftast lektion när de sänder men eftersom inslagen ligger på facebook kan jag höra dem lätt när jag sedan har tid. Eftersom de har en bra täckning på området miljö och hållbar utveckling så är de en viktig del i min omvärldsbevakning
Genom att följa hur de arbetar med sociala medier har jag lärt mig mycket hur man kan använda sociala medier för kunskapsinhämtning. Nu lär jag t.ex. mina elever att crowd sourca.
Mina kontakter med Klotet har nu lett till att vi provar ett projekt där våra elever i Global profil har fått göra radiodagböcker under sina resor till Uganda respektive Sydafrika. Om kvaliteten blir tillräckligt bra så kommer det att bli ett inslag så småningom.
Vi har inga skrivna kontrakt eller tar betalt från någondera sida. Vi är helt på det klara med från båda håll att det kanske inte kan bli något inslag eftersom vi aldrig gjort något liknande förut med våra elever och vi får pröva oss fram.
Fler möjligheter
Avslutningsvis så gick jag igenom några fler möjligheter som jag kan se.
- Lektioner som spelas in i ”Flipped Classroom” konceptet kan komplettera artiklar och program som belyser dagsaktuella frågor. De kan länkas via medias bloggar eller hemsidor.
- Skattefinansierade och/eller licensfinansierade verksamheter skulle kunna använda pengar väl genom att gemensamt komplettera varandras projekt. Naturhistoriska riksmuseet lanserade för två veckor sedan sin ”Naturforskaren” som skall bli en stor Nordisk naturdatabas. Tänk om de också kunde lägga in inslag från radioprogrammen Naturmorgon, Klotet, Institutet eller Kossornas planet såväl som inspelade lektioner från ett antal lärare.
- När media låter elever vara med och göra media kan eleverna ge ett ungdomsperspektiv på frågorna som skall avhandlas
- Skolan utbildar framtidens mediakonsumenter. Om en elev någon gång under sin skoltid fått vara med att göra ett inslag i radions P1 så tror jag att chansen är ganska stor att den eleven i framtiden lyssnar mer på P1 än om han eller hon inte varit med om att göra ett inslag.
Dan Frendin
