söndag 20 november 2011

Radion och skolan

Trollen och rollen
Har varit på journalistknytkonferensen ”Trollen och rollen” på Sveriges Radio och träffade många journalister som arbetar med radio och sociala medier. Radiomediet har de senaste åren utvecklats på flera sätt med bl.a. bloggar och twitterflöden. Utvecklingen inom skolvärlden och den digitala utvecklingen gör att radion nu kan användas som läromedel i skolan på nytt sätt än tidigare.

Radion kan också vara en viktig omvärldsbevakare för oss lärare.

För att ge ett konkret exempel och visa på hur naturkunskapslärare kan ha nytta av ”den nya radion”  ska jag beskriva vetenskapsradion Klotet, deras arbetssätt och hur jag haft nytta av dem i mitt arbete

Klotet

Klotet som är vetenskapsradions miljöprogram är ett radioprogram, en blogg, ett twitterflöde, en facebooksida och en Google+ sida. Johan Bergendorf är producent och reporter, Pelle Zettersten reporter och Marie-Louise Kristola är programledare och redaktör för sociala medier.

Det började som en blogg i december 2008 och radioprogramet började sändas i januari året därpå. De startade en facebooksida efter tag och under den tid de funnits på facebook har de nu fått omkring 1000 ”vänner”. Det är experter, studenter och andra kunniga miljöintresserade personer som bildar det de kallar deras ”storredaktion”.

Varje morgon när de kommer till sitt jobb säger de ”god morgon” på sin facebooksida.  De berättar lite vad som kommer att hända under dagen och om de har några intressanta intervjuer på gång t.ex.. Har de en fråga som de behöver ha svar på så kan de skicka ut den i facebook gruppen. Inom en timme kan de ha fått flera svar som de kan ha nytta av när de sedan gör sina inslag.

Programmen sänds 13:20 på onsdagar. Om man inte har tid att höra dem under sändningstid så kan man dels höra dem på facebooksidan och dels på bloggen. Om man nu inte kan höra reprisen på torsdagar 19:03.

En mer detaljerad beskrivning av hur de jobbar kan man läsa på deras blogg:

Som lärare har man oftast lektioner mitt på dagen och kan inte höra programmen när de sänds. Men eftersom de finns på facebook sidan kan jag lyssna av dem senare på kvällen när det är lugnare. Som lärare är det också svårt att hinna hänga med i allt som händer. Genom att följa Klotet så får jag veta viktiga saker som händer på miljöområdet och som jag behöver i mitt jobb.

Personal Learning Network

Det Klotet har gjort med sin  facebook grupp och twitterflödet är att de skapat ett nätverk de kan använda för att snabbt få tag på svaret på någon fråga, någon expert eller bakgrundsfakta. I de utbildningsbloggar som jag följer från USA så kallar man det för att skapa ett ”personal learning network (PLN).

Detta behöver också varje lärare skapa för att hänga med vad som händer i omvärlden och för att snabbt kunna få svar på olika frågor. Där är facebook, twitter och Google+ väldigt bra. Sen har man ju även sitt gamla personliga nätverk av gamla vänner och kurskamrater t.ex.. Men de träffar man oftast lättast på facebook också nuförtiden

Jag har varit med i Klotets facebookgrupp i över ett år och tillhör alltså deras ”storredaktion” eller ”hustomtar” som de kallade oss på konferensen. Ibland får man möjlighet att hjälpa till att ställa frågor till någon expert de skall intervjua. För ett år sedan skickade jag med dem en fråga till en av världens främsta experter på biologisk mångfald. Jag frågade ungefär: ”Vad kan vi i skolan bidra med för att rädda den biologiska mångfalden på jorden?. Fick svaret: ”skolans viktigaste uppgift är att lära ut att den biologiska mångfalden är grunden för jordens livgivande system”. Detta tänker jag särskilt på att förmedla när jag nu har min ekologiundervisning. 

Klotet har alltså blivit en del i mitt nya PLN där jag har möjlighet att nå experter som jag annars aldrig skulle kunnat nå själv. Ett intressant exempel på hur skolan och radio nu kan interagera för att skapa en bättre värld


Crowdsourcing
Crowdsourcing är ett nytt sätt att få kunskap som jag lärde mig av Klotet i vintras. Då skickar man ut en fråga eller frågeställning i hela sitt nätverk och väntar på att få svar. De försökte på det sättet få in exempel på energislösande idrottshallar i Sverige. Jag använder mig nu av detta i mindre skala när jag behöver hitta något till min undervisning.

I förlängningen så ser jag att det är viktigt att vi i vår undervisning hjälper våra elever att bygga upp sina egna PLN. Det kan de med fördel göra på twitter, facebook och Google +. Varför inte låta eleverna prova att göra crowdsourcing också?     

Men då kan man inte ha prov på vanligt sätt längre för under prov får men inte samarbeta med omgivningen.     

Läromedel

Alla Klotets inslag går att hitta via deras bloggarkiv. Genom att de har byggt upp sitt lager på inslag istället för program så kan man hitta precis det man behöver till en lektion. Eftersom de nya kursplanerna och betygskriterierna betonar ett elevaktivt arbetssätt och en fördjupad källkritik kan detta vara viktiga källor för ny kunskap hos eleverna.

Jag provar redan nu att låta eleverna ha Klotet som källa när de arbetar med det som kallas ”Socio scientific issues”  (SSI). De får en uppgift de skall lösa. Först skall de ställa de viktiga frågeställningarna de behöver besvara för att lösa uppgiften. Sedan hitta bra källor och sist ta reda på svaren och lösa uppgiften

Samhällsbyggare
Förstår tydligare efter konferensen att våra nya kursplaner i naturkunskap ska göra eleverna mer till ”journalister” än till ”naturvetare”. Detta för att kunna ställa bra frågor, ta till sig ny kunskap, kunna bedöma källans tillförlitlighet och sedan se hur detta kommer in i byggandet av ett hållbart samhälle och ett gott liv.


onsdag 2 november 2011

Skolforum 2011

Vad sker inom den digitala utvecklingen i skolsverige som vi kan ha nytta av i naturkunskapen?

Ska man ha svar på denna fråga är ett besök på den årliga skolmässan Skolforum i Älvsjö  ett bra sätt att ta reda på detta.

Läromedel

Alla förlag satsar nu på att deras läromedel i naturkunskap finns som e-bok också. Kostnaden kan bli 30 - 60 % av vad en vanlig lärobok kostar men i gengäld så måste man köpa nya licenser varje år och eleverna får inte sina läroböcker i det systemet heller.

Det är allt från att den tryckta läroboken finns i digital form till att det finns ett unikt digitalt och interaktivt material på nätet med animeringar och filmklipp mm.

Det mest intressanta som jag hörde om var det webbmaterial i naturkunskap som Greerups förlag  kommer att lansera i mars 2012. www.gleerups.se

Interaktiva whiteboard

Det finns flera olika typer av interaktiva whiteboard tavlor på marknaden; Smartboard, Active board, Cleverboard, Turning technologies, Active classroom och Mimio Teach för att nämna några. De tre sistnämda har dosor som eleverna kan använda för att svara på olika frågor som sedan direkt sammanställs på whiteboarden. En sorts ”mentometer knappar.”

Mimio Teach var den mest tilltalande. Den kunde användas med en vanlig whiteboard och man behövde alltså inte installera en speciell whiteboard som tar utrymme från den som redan finns.

Interaktiv programvara

I en av montrarna visades en intressant interaktiv programvara för biologi, geologi, fysik, kemi  och naturkunskap. Företaget Technical Solutions Svenska AB sålde program inom fysiologi, hållbar utveckling och mycket annat som vi kan använda och visa på våra interaktiva whiteboardtavlor och i elevernas egna datorer. Se vidare på www.ljcreate.com.

Läroresurser

Learnify heter ett bolag som sammanställt både öppna läroresurser och olika förlags resurser. Den fungerar som ett komplement till lärplattformar som It´s learning. Detta verkade vara ett av de mest användbara koncepten som jag hittade. Man köper en individuell licens eller en skollicens. En skollicens kostar 40000 kr  och en inidividuell 1500 kr. Se vidare på: www.learnify.se

Lärplattformar

Den enda lärplattformen som hade en monter var it´s learning. Hade ett intressant samtal med en av deras representanter. Vi borde ha en fördjupad utbildning i denna lärplattform så vi verkligen lär oss använda alla dess delar fullt ut.


Övrigt intressant

En tänkvärd sajt från Rädda barnen som visar hur du kunde ha det om du fötts i ett annat land. Mycket användbart i ämnet hållbar utveckling och geografi

En lärarsajt om hur man kan använda media i undervisningen. Hette förr ”tidningen i skolan”.

Specialpedagogiska myndigheten. Har bl.a material om hur IT i skolan kan användas för elever med särskilda behov. Har gett ut skriften ”IT i lärandet för att nå målen” som kan beställas eller laddas ner som pdf.

Har material och lektionstips i värdegrundsarbet som går att ladda ner. 

Dan